Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1856, sida 3

tid mycket bedröfligt .. vansinniga menniskor, som i en herr ig natur, på ett solglittrande haf, mörda hvarandra med kanonkulor och änterbilor. Hade jag ej bevittnat revolutionen i Frankrike, skulle jag ... — Men talar ni nu, hvad ni verkligen tänker? frågade Paul afbrytande: — har ni verkligen ingenting gissat? — Nej, Paul; jag har ingen hemlig tanke att dölja ... — Men jag, utropade Paul lifligt, — jag är från uppriktighetens land, från La Ciotat. Ville jag göra mig den mödan att vara listig, skulle jag bli en annan hertig de Roquelaure, men jag tycker mer om att vara uppriktig. Jag älskar denna qvinna . . åh, se icke så på mig, herr de Clavieres! .. Jag har visserligen aldrig sett henne förr än i går, men tiden gör intet till saken. . . Här är en Astrapxa, som jag planterade för några dagar sedan, och nu har den redan löf! .. Alt vexer fort i detta land. Jag älskar denna qvinna, som om jag känt henne i tio år. .. Ack, herr grefve, ni har här framför er en förtviflad menniska . . . denna qvinua är icke mer grefvinna än jag. Hon är... gissar ni icke? — Nej, nej, Paul, svarade grefven med ett vemodigt leende och en röst, som förrådde ovanlig sinnesrörelse. — Nåväl, jag vill säga er det. Hon är antingen Sureoufs maka eller hans älskarinna. Grefve de Clavieres sänkte sin panna, lät armarne sjunka och sammanknäppte händerna. Så stod han några ögonblick och begrundade, hvarefter han utbrast: — Ja, det är sannolikt .. Många skäl tala för riktigheten af denna gissning. I Sjelfva verket, när man erinrar sig alla omständigheter ... — Ja, var säker derpå . . jag har gissat det, afbröt honom Paul. — Men min käre Paul, hvilka äro följderna för dig af denna upptäckt? (Forts.)