Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1856, sida 1

betraktan de af samma skådespel, som sysselsatte deras uppmärksamhet. Hon stod der, orörlig som en bildstod och utan att synas besvärad af iden tropisska hettan, fastän qväfvande som om den uppstigit ur kratern af en vullhsan. — Orn korsaren ej är Surcouf, så gör sig grefvinnan skyldig till en stor oförsi gtighet, sade Raymond; — med kikare kan hon utan svårighet ises från fartyget. Följden blir en landstigning af sjöröfvare, det är säkert. — Desto bättre. Vi få då slåss, sade Paul. — Min kära Paul, inföll Raymond; — vänj dig vid att handla förI ståndigt och tänka klokt, hvarförutan din tapperhet ej är fullständig. Mod utan iörständ är blott en ädel dårskap, Om tjugo välbeväpnade sjöröfvare landstege på vår strand, skulle motstånd bli oss omöjligt, och hvilket öde väntade väl då denna qvinna, som står under vårt beIskydd? i — Ni har alltid rätt, herr grefve, sade Paul; — jag skall bli förståndig. — Godt, Paul. Men nu måste vi rycka vår sköna skyddsling ur lnennes f: Irliga betraktelser och kalla henne hit till oss. När röken, som sinhöljer striden, skingrats, skall man från korsarens däck kunna med blotta ög onen varseblifva en person på stranden. Medam han talade, hade han upptagit en sten och lät den nu rulla nedför klippan i hafvet. Det plaskande ljud, som häraf förorsakades, j var ej tillräckligt att väcka grefvinnans uppmärksamhet, som tycktes oskiljaktigt fängslad vid stridsscenen. Grefven nedkastade ännu en sten, jmen utan större framgång. Då beslöt Raymond, ehuru ogerna, att tala så högt, att hon skulle höra hans röst från klippan. Detta lyckades: grevinnan spratt till, vände sig om och varseblef de båda nybyggarne i portlakoch tamariskhäcken. — Fru grefvinna, ropade Raymond, — visa er icke så! Det är farligt för er och oss. Följ den lilla bäckens torra bädd, stig uppför sluttningen och kom till oss! Grefvinnan sände ännu en sista blick till korsaren, gjorde med handen ett tecken till Raymond, och följde med lätta och beslutsamma steg vigen, som denne utpekade, Striden rasade uu med yttersta häftighet. Krutröken dolde en så