nu synlig i franska tidningarne. Dessa förposter, som äro utställda i en halfeirkel kring divisionen dAutemarres position vid Tschernaja och bevaka passen till Baidardalen, stå på ungefär 3000 metres afstånd från hufvudstyrkan. Ryssarne, som sannolikt genom tartariska spioner skaffat sig reda på förposternas ställningar, hade för afsigt att öfverraska och tillfångataga eller nedgöra en eller flera af dessa. Den styrka, som för detta ändamål sattes i rörelse, bestod af 500 med karbiner beväpnade kosacker och 2500 man fotfolk. Natten var mörk och regnig. Hufvudstyrkan af ryska anfallskolonnen skulle angripa byarne Baga och Orkusta, men upptäcktes i förväg af en liten, 12 man stark vakt, som drog sig tillbake till Baga, der tre kompanier franskt linieinfanteri och några afrikanska jägare voro posterade under befäl af majoren Richebourg. Denne emottog Ryssarne så kraftigt, att de oaktadt sin numeriska öfverlägsenhet ej kunde vinna terräng. De försökte då öfverflygla den franska afdelningen och nedtränga på slätten mellan Baga och Sevatka, för att afskära den återtåget till Tschernaja, medan en annan kolonn angrep Orkusta, som försvarades af 7 kompanier fotfolk och en division afrikanska jägare under öfverstelöjtnanten Lacretelle. Denne afvaktade ej Ryssarnes angrepp, utan började sjelf gå anfallsvis tillväga och kastade inom kort Moskoviterna på flykten. De Ryssar, som försökte nedtränga på slätten, emottogos med fälld bajonett af två kompanier Fransmän under kapten Pichon och vräktes, efter en hårdnackad strid med blanka vapen, öfver ända. Pichon dödade med egen hand tre Ryssar. Försöket var härmed totalt misslyckadt, och Ryssarne drogo sig tillbaka, lemnande 150 döde, sårade eller fångar i Fransmännens händer. Bland de sårade voro tvenne officerare. Fransmännens förlust belöper sig till 2 döde, 11 sårade och 16 fångar. RYSSLAND. En korrespondent från Paris till Independance Belge skrifver följande: Bref från S:t Petersburg läta oss icke längre betvifla, att lifeg enskapon kommer att upphäfvas i Ryssland. Denna oändligt vigtiga reform har varit förberedd af kejsar Nikolaus, men man kunde ej afgöra frågan, huruvida trälarnes frigörande borde ske gradvis eller på en gång. Kejsar Alexander II har beslutat den sednare utvägen. Förberedelserna äro redan afslutade: statsrådets tankar ha i denna fråga, såsom i de flesta andra, blifvit inhemtade, och dessutom har man noga granskat och tagit i allvarligt öfvervägande adelns och de stora godsegarnes inlagor i ämnet. Man tror, att ukasen om lifegenskapens upphörande skall inom tre månåder vara allmängjord öfver hela riket. Många af de rike jordegarne påstå, att trälemaneipationen skall för dem blifva vida fördelaktigare än en förlängd lifegenskap. I år till exempel, då lifsmedeln äro ovanligt dyra, nödgas jordegarne nästan helt och hållet föda sina trälar på egen bekostnad. Flertalet af godsegare hafva i år ej sjettedelen af sina vanliga inkomster. Det påstås äfven, att Alexander ämnar med lysande anbud draga tyska kolonister in i landet och på detta sätt få en del af den ofantliga utvandringsströmmen, som nu går till Amerika, att vända sig österut till hans egna stater. AMERIKA. Bland alla de olösta frågor, som sätta lif och ofta ganska orolig och feberaktig rörelse i Förenta Staternas politik, är och blir slaffrågan den vigtigaste. Med hvarje år, ja hvarje månad, vexer förbittringen mellan de tvenne stora partierna abolitionisterna eller slafveriets motståndare i de norra staterna och slafveriets anhängare i de södra; ett utbrott måste förr eller sednare ega rum, och torde i sjelfva verket vara önskligt, för att en gång för alla få den brännande? frågan afgjord. För närvarande är det Kansas, som utgör det egentliga stridsfältet. Den bill, som konstituerade Kansas såsom territorium, afgjorde icke frågan, huruvida det skulle blifva slafstat eller ej, utan öfverlemnade dennazåt den blifvande befolkningens afgörande. Nu göra abolitionisterna å ena sidan och plantageegarne å andra ofantliga ansträngningar, för att tillföra det unga territoriet af sina anhängare så mänga nybyggare som måjligt, för att representera och skaffa öfvervigt åt sin opinion. Inom Kansas, som således hyser i sitt sköte tvenne oförsonliga elementer, hafva, till följe häraf, oordningar uppstått, som antagit skaplynnet och proportionerna af ett