Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 december 1855, sida 1

Utrikes Ryheter. KRIGSTHEATERN. Den utförliga berättelsen om Kars fall härrör från general Muraview och är daterad Lägret vid Wladi-Kars den 29 November. Berättelsen lyder som följer: Ester stormningen på Kars den 29 September hafva Turkarne, hvilka för ett ögonblick åter fattat mod, emotsett våra truppers återtåg, och förvånades öfver att inneslutandet blef allt trängre samt att vårt läger förvandlades till en väl ordnad station, som dagligen försågs med förnödenheter af alla slag. De belägrades hopp grundade sig ännu på ankomsten af bjelptrupperna från Erzerum. I sjelfva verket hade Veli Pascha, besalhafvaren för detachementet från Erzerum, och den sednare från Trapezunt anlände Selim Pascha försökt att framtränga till Kars; dock blefvo de hvarje gång motade af general Susslows detachement. Våra ströfpatruller oroade dessa trupper tillochmed i närheten af Erzerum. Emellertid minskades proviantförråderna i Kars; kylig väderlek inträffade; på bergen Ssaganlug föll snö; tillfölje af hungern ökades dödligheten bland besättningen; öfverlöperiet och modlösheten tilltogo. Allt detta förmådde befalhafvaren i Kars, general Williams, att uppgifva fästningen. Den 24 November infann sig hos general Muraview general Willams? adjutant, major Tresdale, med en skrifvelse, hvari general Williams anhöll om tillåtelse att under parlamentärflagg få infinna sig i vårt läger till ett samtal, hvarpå general Muraview mundtligen uppdrog åt major Tresdale att underrätta general Williams det Muraview ville emottaga honom vid middagstiden den 25 November. På den utsatta tiden infann sig general Williams inför befälhafvaren för den detacherade kaukasiska korpsen, såsom befullmaktigad af öfverbesälhafvaren öfver anatoliska armåen, muschiren Wassif Pascha, för att underhandla. Sedan interimsvilkoren för kapitulationen blifvit fastställde, undertecknades desamma af general Williams och bekräftades af general Muraview. General Williams skulle morgonen derpå ånyo infinna sig i vårt läger med muschirens slutliga svar; men ordnandet af alla assarerna och tillkännagifvandet af kapitulationen för garnisonen, hvilket tillkännagifvande mottogs med nedslagenhet af befälet, gjorde hans närvaro i fästningen nödvändig. Han sände sin adjutant för att mundtligen förklara detta. Samma dag på aftonen