Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 december 1855, sida 3

Styckogods. Paräilsermoder. Från Paris skrifves under d. 2 d:s af en korrespondent till Weser Zeitung: tHvad Parisskorna bet:äffar, så kan man nu mera på få af dem se, om de frysa eller äro varma. Bruket att sminka sig griper neml. allt mer och mer omkring sig. II niy a pas joli visage sil na empruntå de Fart quelque secours tranger (Det gifves icke något vackert ansigte, om det icke af konsten lånat någen bjelp.) Detta påstående af en härvarande försköningsmedelsfabrikant har blifvit en trosartikel. Den härvarande dameverlden håller det för oundgängligen nödvändigt att genom konstens mysterier förbättra naturen, och man målar derföre ansigtet med de mest olikartade färger. Först gifver man det med Poudre de rir (rispulfver) en hvit grundlärgning; härpå drages med Rouge a la Reine (drottningrödt) en mild rodnadunder ögonen; så svärtas ögonbåren med Benn du Sencaar och slutligen öfvermålas hela ansigtet med en Leonardo da Vincis omsorgsfullhet. Den målade målarinnon kan sedan blekna af förskräckelse eller rodna af glädje utan att ett dödligt öga varseblir det. Men hon får icke gjuta tårar hvarken af glädje eller sorg, emedan sådant på ett rysligt sätt skulle förstöra hennes kolorit. Om målningen under dagens lopp skulle taga någon skada, retoucheras den omsorgsfullt och konstnärligt. Jag känner en berömd målare, af hvilken en förtjusande men mycket sminkad dam nyligen lät porträttera sig. Färg-ofoget på hennes ansigte bragte honom till slut i en sådan förtviflan att han rent ut sade henne, det hon först måste borttvätta sin målning innan han kunde afmåla henne. Detta försköningssätt är på samma gång en smaklöshet och en onyttig lyx som gör de sköna fula och de fula ännu fulare. Öfverbufvud taget bar Parisermoden icke på länge varit i en sådan strid med smaken som i detta ögonblick. Pariserskorna söka nu t ex. genom crinolinen (ett slags volangbesatt underklädning af tageltyg) gifva sig ett otillbörligt omfång, och då de genomskrida boulevarderna, likna de befästade torr, med den skillnad dock att de förra icke alltid äro så svåra att eröfra som de sednare. nininnnnnnnnnnnnnn D F5