Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 december 1855, sida 1

rika, den borgerliga jemlikhetens särlosvade land — denna nya verld, der ej friheten som en fruktad galning sjetiras al fördomens tvångs t-bja — sedan denna den djersvaste fordran, som qvinnans emancipation framställt, tycks vara på väg att realiseras. Qvinnor förvärfva sig derstades den medicinska doktorsgraden och börja sedan en välsignelserik verksamhet, bygd på rent vetenskapliga grunder och vida skiljd från våra kloka gummors qvacksalverier, hvilka, ehvad man må säga till deras försvar, såsom representerande en förfluten tids läkarekonst, ej böra kunna pårakna sympatier hos sramåtskridandets vänner. Fördelen af vetenskapligt bildade lakarinnor för qvinliga patienter har ofta blifvit erkänd äfven af det beståendes varmaste anhängare; den år desto tydligare som qvianans naturliga fallenhet för läkareyrket är nogsamt vitsordad af kompetenta domare. En bang, som äfven blifvit bruten af amerikanska fruntimmer, är advokaturens, och ins. tror att det skulle förråda nog liten bekantskap med qvinnan, om man ej erkände att: hon, om någon, är klippt och skuren sör såkförareyrket. Hvem skulle väl ådagalägga en större skicklighet an hon, vare sig i hoptrasslandet eller i redandet af sagarnes kinkiga härfvor? — Ins. vägar påstå att en sortsatt opartisk undersokning skulle i många andra hithörande sall komma till liknande resultater. Was it der langen Rede kurzer Sinn? Att de lagbestämmelser, som utestänga qvinnan srån hvarje verkningskrets, som kan försökra henne om en oberoende ekonomisk stallning, aro obarmhertiga, orättvisa, omotiverade — ja oförnustiga; alt det tysta samtycke, hvarmed det allmanna tänkesattet låter dem qvarstå, Svea rikes lag till vanära, bildar en bjert kontrast mot den rastlösa ifver, hvarmed andra likaledes icks tiasenliga, men mindre olycksbringande stadganden angripas; att det är ett bedrösligt faktum att biskop Ågardns upptiadande i denna fråga förblir en enstaka företeelse, ehuru hans ord aro så fälla af en gripande sanning, att de borde väckt ett tusensaldigt ekko. Islvilka bletve följderna af att nya kanaler för den qvinliga verksamheten öppnades? I:mo skulle dessa utgöra en oberäknelig: direkt fördel för. mänga svenska qvinnor, som antingen, äro i total brist på sysselsättning, eller. som ha en så : litet lonande, att deras lifsuppehalle svärligen kan bestridas derigenom. 2:do skulle icke allenast sömnader betalas hösre, . enär ett mindre antal nålar vore i rörelse, utan älven barnalärerinnans, hushållerskans med, fleras, löner: stiga. i soljd af den astagande konkurrensen. 3:tio skulle den unga qvinnan icke mera frestas genom bekymret för sin framlida bergning att sorena sig med en, man, som hon hvarken kan skänka kärlek eller aktning; och de olyckliga öktenskapen, dessa ymniga källor till otaligt elände skulle således bli sallsyntare. 4:to skulle mannen, då svårigheterna att erhålla en maka således förökades — vore verlden än, som skalden sjunger, af qvinnor full — se: sig tvungen, såvida han ville bli delaktig af den s. k. husliga sällheten, att vinlägga sig om dygd. och. rättskaffenhet. (Sit venia verbis! d. v. 8. ursakta, käre läsare, de antiquerade orden) Hvad enkor och barn angär, hvilkas svåra belägenhet ins. i sin föregående artikel sörnämligast framhöll, behöfver han väl knappast påpeka den stora fördel de skulle draga af den na reform. Huru mycket lättare skulle ej en moder kunna bestrida sitt och de sinas lifsuppehälle och dessas uppfostran, om hennes verksamhet vore mera vinstgifvande? 10). Ja — 10) Visserligen ha till och med våra svenske lagna, och markts de Bourvoisio, åtföljd af franska am.