Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 december 1855, sida 2

henne förmögen att förvärfva sig en oberoende ställning, söker man med all gewalt att så snart som möjligt störta henne i de vanskligaste förhållanden i verlden — neml. de äktenskapliga; och för att befrämja detta lofliga syftemål, och dymedelst skaka från sina skuldror målsmanskapets tunga börda, bemödar man sig att efter råd och lägenhet utstyra den unga flickan med en massa skentalarger och magazinerar i hennes minne en mängd: fraser på fremmande tungomål, nödtorftigt understödda af diverse grammatikaliska reglor, samt öfverstryker hennes väsende med en fernissa af douceur, bebag Åc. Och nu tro de goda söraldrarne sig ha uppfyllt allan rattsardighet! Grundmotivet till allt det omak, de gjort sig, är denna fromma önskan: må vår dotter bli försörjd och undslippa den smälek, som är gamla flickors arsvedel. Saken är säledes ursprungligen en brödoch ambitionsfråga, ehuru den officiella satsen, hvarigenom denna uppfettning bemantlas, klingar sålunda: äktenskapet är qvinnans bestämmelse. Forts.