Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 december 1855, sida 2

sterskapets privilegier? Det skulle förundra, om den vid nästa riksdag skulle kunna halka undan konstitutionsutskottets uppmärksamhet. Men icke mindre besynnerligt är förhållandet med Regementspastor Heurlina tilltag, att beräkna förhöjda tjensteår från d. 12 Jan. 1845, med stöd af ett åberopadt kongl. cirkulär. Ins:n framställer denna sak sålunda: Det citerade stödet utgör 2 mom. i kongl. cirkuläret den 6 Oktober 1842 af följande lydelse: att, med undantag af universiteternas ordinarie professorer, hvilka blott komma att beräkna enkla tjenstår, alla presterlig befordringsrätt åtnjutande ordinarie tjenstemän, hvilke hådanefter (efter 1842) komma att utnämnas vid de på statens bekostnad underhåällna offentliga läroverk, äfvensom de åtta aldste docenterna vid hvartdera universitetet (märk de åtta äldste docenterna!) må tills vidare ega att för ett års tjenstgöring beräkna ett och ett halft tjenstår. Enligt beriktigandet utnämndes tit. Heurlia till ordin. amanuens vid kongl. bblioteket i Lund (således icke vid något laroverk, för så vidt detta ord tages i sin verkliga bemärkelse) den 12 December 1844 eller 2:ne år efter den i 1842 års cirkulär angifna tid. Om än biblioteksamanuenserna sättas i kategori med docenterna, hvilket icke öfverensstämmer med cirkulärets ordalydelse, torde tit. Heurlin dock icke vid sin utnämning straxt fått sin plats i ledet bland deätta veteranerna. Det är, tillägger ins:n, mer än förunderligt att en sådan djerfhet att tillvälla sig en rättighet, som uppenbarligen strider mot en bestämd sörsattning, kunnat smältas både af den biskop som, enligt den stadgade ordningen för extra ansökningar, verificerat meritförteckningen (det måtte väl aldrig varit pappa sjelf?) och af den föredragande ecklesiastikministern. Sorgligt ar det emellertid, att detta tilltag blifvit belönadt med nådig utnämning och till på köpet till elfva medsökandes försång.