Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1855, sida 2

—W—äe— — hevarös, sade majoren, som under detta häftiga utbrott noga examinerat markisen och fru de Fontenay: — jag skall alldeles icke göra eu hemlighet af hvad jag fann i den andra vagnen. — Bravo! Nu får jag veta alltsammans, tänkte fru de Fontenay. — Ni har funnit en kunglig garderob, dyrbara smycken och så vidare, sade herr de Bourvoisin. — Och dessutom en ung dam, inföll majoren. — En ung dam! ropade fru de Fontenay; hvad var det jag sade! .. Ar hon vacker, hr major ? — Ja, utmärkt vacker. Den sneda blick fru de Fontenay kastade på herr de Bourvoisin var ingenting mindre än välvillig, och hon fortfor: — Godt, min herre, ni har gjort er pligt. — Jag hoppas, herr major, återtog å sin sida markisen; — jag hoppas, att ni nu, sedan ni uppfyllt edra föregifna militaäriska pligter, åter låter denna unga dam ställa sig under mitt beskydd. (Forts.)