Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 december 1855, sida 1

Article Image
— ————76 — Hör är eri pass, svarar hon. — Men jag skall ha bröllopp i morgon! — Ni kan gifta er, då ni kommer tillbaka; er fästmö skall nog förbli er trogen. — Men jag får väl ätminstone underrätta henne om min afresa? — I Det är just det ni icke får. — Då kan jag ej Ååtaga mig beskickningen. — I sådant fall, sä ger fru de Morinval kallt, har hertiginnan hvarken glömt eller förlåtit, och ni, som på grund af de ömkligaste skäl vägrat åtaga er denna beskickning, ni är för evigt beröfvad hoppet om en befordran, som annars skulle lyfta er så högt, en man af er samhällsställning någonsin kommit . . .. Jag tvekade ännu. Fru de Morinval, som tog min obeslutsamma tystnad för bifall, stack sin arm under min, förde mis nedför trappan, och sade: Räknadt från detta ögonblick heter ni icke längre markis de Bourvoisin, utan parfymör Martinelli, förstår ni. I St. Petersburg skall ni återtaga edra titlar och vardigheter. Här äro tvenne pass: det ena att uppvisa för franska myndigheterns, det andra för de tyska. — Men vi äro ju i krig med Tyskland, invände jog; — icke skall man då i Tyskland respektera detta pass? — Det pass, som gäller för Tyskland, är utsardadt af ryska kansliet, återtog fru de Morinval; — och Ryssland, som är neutral makt, skall respekteras i er person . . . Vi voro

12 december 1855, sida 1

Thumbnail