Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 december 1855, sida 2

de emottaga propositioner om författningsändringar af en provisorisk ständerförsamling, sådan som den närvarande, men att regeringen sjelf ämnade förelägga den nästa ordinarie ständerförsamlingen ett förslag till sådane förändringar, som torde befinnas ändamålsenliga. AMERIKA. Den vigtigaste (redan pr telegraf bekanta) underrättelsen med posten från Newyork af den 17, rör biläggandet af stridigbeterna emellan England och Förenta Staterna. Harmed uppgifves hänga så tillhopa, att kabinettet i Washington af engelska regeringen fått emottaga den försäkran, att afsändandet af en eskader till de vestindiska farvattnen ej står i det ringaste sammanhang med Central Amerikas aflarer och ej innebär någon fiendtlig afsigt emot Förenta Staterna, till följe af hvilken förklaring amerikanska regeringen blott sänder ett enda fartyg till Nicaragua. Denna notis är visserhgen icke olsiciel, men har allt utseende af att vara ti lförlitlig. Dagens post, Fredsryktena och de dermed förknippade förhoppningar vinna onekligen allt mera terräng. I Paris hade till följe häraf fonderna stigit IÅ francs. Detta är en något ovanligt stark stegring. -,Constitutionels ofvanomförmälta korresponden-sartikel från Wien skall hafva mycket bidragit till den starka tro på freden, som för ögonblicket är förherrskande i Paris. Just detta gör dock hela saken något misstänkt. Såsom man torde erinra sig, berättades nyligen att det låge i franska regerinsens plan att framkalla fredsförhoppningar, som höjde fonderna, hvarigenom transaktionerna för det nya lån den har i kikaren kunde und rlättas. Har franska regeringen verkligen haft en sådan plan, så har den ock öfver all förväntan lyckats. Allt får dock icke tillskrifvas en dylik intrig, ty obestridligt synes vara, att Preussen arbetat mycket och troligen ännu arbetar att få fredsverket i gång. Vi vilja dock bedja våra läsare lägga märke dertill, att de fredliga usigter som finnas, de må nu för öfrigt vara mer eller mindre illusoriska, alls inke hafva afseende på sjelfva freden, ty dit torde det ännu vara långt, utan blott på iuledandet af nya fredsunderhandlingar. Man har underrättelser från Newyork, af d. 23, hvilka i afseende på engelsk-amerikanska stridsfrågan äro så mörka och orediga, att man ej blir rätt klok på omstridigheterna verkligen äro bilagda eller om de ännu fortfara.