Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 december 1855, sida 1

— ——— till Wien för att åt Österrikarne förråda hela vår falttågsplan. Uen jag vet icke, hvart jag reser! ropade fru de Fontenay. Hurul Vet ni icke, hvart ni reser? lag har ju sagt er, att jag håller på att jaga efter min älskare, som flydde från Paris, dagen innan vi skulle gifta oss ... — Ursäkta, min fru! Det är ni, som säger det, men ert pass skall bevisa det. Men var lugn I Under de två eller tre veckor, som ni måste tillbringa här, medan vi afvakta ankomsten af ert pass, skall man visa er all den vördnad, man är skyldig en person. — Två eller tre veckor! — Allraminst, min fru. Paris är långt härifrån. — Två eller tre veckor! — Och sedan står det er fritt att förfölja er lyckliga dragonkapten till verldens ända, om ni behagar. — Men, herr måjor, — min älskare skall icke vänta på mig, utan tvertom begagna sig, för att fly, af den tid jag är dömd att tillbringa hår; när jag slutligen blir fri, skall jag hafva förlorat hvarje spår efter honom . . Han är då utan tvifvel långt härifrån. E År han då här för närvarande? frågade majoren hastigt.