ris som representant, när jag af honom mottog följande bref: Min Herre! Längtande att på närmare håll se alla utmärkta personer i mitt säd aärnesland, hyser jag naturligtvis äfven den önskan att också göra er bekantskap. 1 dag, då en gemensam vän till oss försäkrar mig att ni skulle vilja bafva den godheten att på ett värdshus intaga middag med mig, hastar jag att begagna mig af ett tillfälle, som förskaffar mig nöjet att samspråka med en man, om hvilken jag ofta hört talas, Åc Kc. Ec. Undertecknadt: Louis Napoleon B. Jag hastade, berättar Hr Vdåron, att begagna mig af den bjudning, wed hvilken Prinsen behagade hedra mig; jag dinerade flere gånger med honom på Hotel du Rhin. Tre år sednare mottog jag återigen ett bref från Lonis Napoleon, som jag anser mig böra offentliggöra. Elyse den 14 Dec. 1851. Min bäste Herr Vron! Egenhändigt vill jag för er tillkännagifva, att jag, önskande visa er hela min erkänsla för de tjenster, ni gjort ordningens och civilisationens stora sek, utnämnt er till Officer af Heders legionen. Mottag denna utnämning, som ett bevis på min berågenhet för er. Undertecknadt: Louis Napoleon B. Blott af detta lilla utdrag torde man finna, att de ifrågavarande memoirerne hafva något mer än blotta nyfikenhetens intresse. De in nehålla utomdess många fina observationer, många träflande anmärkningar öfver händelser och personer, äfvensom en mängd anekdoter, rörande lifvet bakom kulisserna, såväl på den dramatiska som politiska scenen. Genom det hela går en anda af bonhommie, blandad med ett lätt ironi, som gör arbetet på en gång oförargligt och pikant. Det kan således betraktas såsom en i allo lätt och angenäm läsning. Hr Ridderstad är icke blott politisk och roman författare samt i viss mån historieskrifvare, han är dessutom tidningsutgifvare, boktryckare och förläggare. I sistnämnda egenskap har han, utom ofvannämnde Memoire samling, utgifvit en roman bibliothek, det allmänt bekanta: Nytt KabinettsBibliothek, deri han äsven sjelf är den hufvudsaklige författaren. Så har man under årets lopp i nämnde bibliothek läst den historiska romanen: -Drotming Lovisa Ulrikas hof, hvars andra del nu afslutats. Derpå har följt, i häftena 11, 12, 13, 14, 15— 16 en roman af William Ainsworth (förs;n till Stjernkammarens m. fl) kallad: ,Dumows Lands sed, eller Priset för äkta kärlek och trohet. En berättelse ur hemlifvet i England?; samt början till en roman: Emilia Wyndham, likaledes öfversättning från Engelskan. Vi hafva för närvarande en hel mängd roman bibliotheker i Sverige, och under sådana förhållanden hade vi knappast hoppats, att de tvenne dylika bibliotheker, som under detta och föregående år börjat utgifvas i Götheborg, skulle hafva rönt den framgång de haft. Dessa bibliotheker äro: I. salongbibliothek af svensk och utländsk romanlitteratur. utgifvet af C. V. Arwidsson. De sednast utkomna hästena af detta bibliothek hafva innehällit slutet af den mycket 2 omtyckta romanen: Ovinnans vänskap al Grace I Aguilar, samt början af en historisk roman af samma sors:a: Cederdalen eller Martyren. Denna sednare roman erbjuder ett stort intresse, icke blott för den fängslande handlingen, utan för de n ånga nya förhållanden, med hvilka läsaren här gör bekantskap Händelserna röra sig omkring judeförföljelserna i Spanien under Ferdinand och Isabella, och låta sje fva ofördragsamhetens onda genius framstå i så mycket tydligare dager, derigenom att förf:n dömer mildt om sjelfva personerna, men visar huru på äfven den bästa och ädlaste fanatismen kunde utöfva det inflytande, att den gjorde dem döfva för alla menskliga känslor och dref dem till rentaf grymheter. Skildringarne om judarnes hemliga tillvaro och uppträdande såsom riddare vid hofvet, såsom munkar, ja såsom sjelfva inqvisitionens handtlangare, äro ganska märkliga och hvila på sann historisk grund. Af särskilt intresse äro teckningarne af de scener, då man finner de förföljde bekännarne af Mosis lara samlade i deras undangömda hem i ,Cederdalen, idkande sin traditionella gudsljenst och sina gamla seder. Af icke mindre intresse äro karaktersteckningarne, t. ex. Isabellas och Ferdinands, samt framför allt hjeltinnans i boken: Martyren-. — Att genom hela arbetet går en ädel och hög anda behöfver man icke säga, då man nämnt denna författarinnas namn. II. Filustrerad Följetong, utgif ven af A. Köster. — Det särskilt utmärkande