Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 november 1855, sida 2

— Min goda mrs Malvina, sade lady Isabella, ni höll då mycket af er svåger? — Ja, oändligt mycket; och John riktigt tillbad jag. Jag hade ett hopp att min Victory och han skulle blifva ett par. — Min stackars Illla Victory! — Mr Charles Valmy var mycket rik? — Ja, 200.000 L. ett herresäte i Skottland, 3 farmer, en villa på Whight, en cottage utanför London. Han gifte sig med rika Tom Grinders dotter. Stackars Sara, hon dog för 5 år sedan! Mrs Malvina hade uppstigit och påsatt sig en svart sidenklädning, en hvit spetsmössa, en mantille, och såg rätt bra ut i sin mörka drägt. — Hvad svart kläder mrs Valmy, sade lady Isaella. — Ja, mamma ser riktigt bra ut, tillade Mary Ann. Mrs Valmy såg suckande i spegeln. — Gör jag? åh ja, svart kläder alla, synnerligen blondiner. Ack, lady Isabeila, min stackars lilla Victory. Lady Isabella smålog. — Miss Victory blir en rik arftagerska, sade hon; äfvenså Mary Ann. — Ja, men fästmannen, den hygglige John! — Hon kan nu få tjugu fästmän i stället för en. Mrs Malvina smålog genom tårarna. — Åh ja, min Victory finge nog friare, äfven utom 100,00 e; hon blir vacker, det vill säga småtäck. — Hon blir lik er, mrs Malvina. — Men för lilla Mary Ann var det en verklig lycka. Den goda Mary ÄÅnn smålog. — Jag blir ändå aldrig gift, sade hon. Sennora Dolorez spådde mig ju det! (Forts.)