Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 november 1855, sida 2

Ledy Ia:3nbelles radband. I ett aslägset tornrum, der tapeter af mörk damast upphöjde de gamla porträtten, och de mörka gardinerna utestängde Augustinattens ljufva skymning, brann ännu ljus. Klockan i tornet slog 1. I en gammal länstol af valnöt, klädd med mörkgrönt sjagg, satt Adalbert Saville. Vid fönstret stod baron de Marigny. Kära Waldemar vill du icke sosva nu, hörde du hvad klockan slog? EeE År du sömnig, Adalbert? — Nej icke det ringaste. Waldemar steg fram från fönstret. Vill du höra min bigt? vill du höra historien om detta radband, som jag, en renlärig protestant, bär ständigt? — Ja, Waldemar, säg mig allt? bad Saville lifligt, nästan feberaktigt.