Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 november 1855, sida 2

— ste Everard, sade Waldemar glad, bättre sällskap kan jag icke önska. Och underligt nog, den unge 19-årige Waldemar sympatiserade mera med den vida äldre Everard än den jemnårige Edgar. Edgar smålog: hvem reser med mig? sade han; du Saville vill se Paris? — Nej Edgar, jag vill se Stockholm, och reser med Waldemar, om min far och han sjelf tillåter det. Lord de Saville gaf ett gladt bifall. Waldemar blef förtjust, ty Adalbert Saville ver hans bästa vän, en rigtig Busenfreund? för honom. Edgar bet sig i lapparne, hvilket underligt vanställde hans glada ansigte. Lady Isabelle såg på Waldemar med en moders blick, då hon är stolt öfver sin son. Waldemars ögon strålade af namnlös fröjd. Mrs Valmy såg på honom och sade, att baron de Marigny liknade Apollobilden i Londons mustum. Och väl gjorde han det, ty idealiskt herrlig var han, med det barnarena och tjusande uttrycket af fröjd i de nästan bildsköna dragen. Dansen var slut. Alla gingo in för attsoupera. An en gång blef mrs Malvina rörd. Wienertårtan hade lyckats, lady Isabelle log,