Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 november 1855, sida 2

— En förbåltj hygglig ung man sade majoren. — Ja och så utmärkt vacker, tillade mrs. Valmy. — Man kan kalla honom bildskön, sade lord Savigny, renare profil har jag aldrig sett, rigtigt klassiskt skön är han. — Ja sade lady Isabelle, de mörka ögonen se underbart sköna ut mot det rika ljusbruna håret och den hvita hyn, en sällsam contrast! — Men baron de Marigny är så barnslig, sade lady Darville, han är verkligen detta myc ket mer än master Henry vid 17 år, och min son Edgar vid 21, jag tror han är 21 äfven. — Nitton, sade lord Adhemar, en god och bra gosse, men mycket bortskämd och negligerad af lord de Vere; det är märkvärdigt hvad det skadar ungdom att icke hafva en sträng lärare; godhet skämmer bort dem. — Ja men bra älskvärd och glad är baron Waldemar, inföll mrs. Mealvina, med all sin Darnslighet, som i mitt tycke ofta är rätt naiv. Dörren gick upp och Everard återkom och med honom Edgar, Henry de Mamonville, och Adalbert Saville. — Men Waldemar? frågade lady Isabelle. — Jag kan icke finna honom, svarade Hen: ry, han är säkert ute på sjön,