( — Mamma, mamma, min bapegoja har slugit bort. Mamma, Mary Ann kom och tag sast henne. Och lilla Victory slog i dörren och storskrek. — Kom Victory! stå inte i dörren, sade majoren. Lilla Victory var fem år gammal, liten och knubbig, med röda kinder, lingult hår, stora blå ögon, som liknade mrs Malvinas, och ovanligt gäll röst. — Stackars min lilla pulla; flög papegojan bort ? — Ja, mamma, och icke för allt i verlden I ville jag mista den, Jag fick den häromdagen af Henry och hvit var hon. I — Söta Mary Ann, kan du taga henne. — Nej, söta mamma, hon sitter i toppen af eken derborta, jag kan icke klättra. Victory gret olverljudt. — Säg till Sam, stallpojken. så klättrar han upp i trädet. Mary Ann gick ut. — Se här, gråt inte, Victory, kom, får du smaka mammas tårta. Victory åt och gret. Mrs Malvina åt äfven, oaktadt sin migrän. — Den söta lady Isabelle, sade hon.