Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 november 1855, sida 2

de begagnas utan föregående reparation. Time-s anser det ej vara något tvifvel underkastadt, att det för i år är slut med alla storartade operalioner. Constitutionels ofvanberörda Sebastopols korrespondens förmaler, att Balaklava jernvågen förbattras och förses med sidogrenar. Flytande engelska batterier väntades, om hvilkas verkan underbara saker sortaljdes. Till de 2 batterier, som redan spela emot nordsidan, komma ytterligare trenne, som äro under byggnad. Af belagringsmaterialen har redan en stor del sändts till Malta. I Sebastopol göras alla förberedelser för vinterns angenäma tillbringande. Till Konstantinopel hafva anlandt 2:ne al de ofvannämnda till Krim väntade engelska slytande batterierna. De föra hvardera 16 kanoner och efter anställda försök kan den största, pa 450 alnars afstånd afskjutna kanonkula ej göra deras 41 finger tjocka jernbekladnad någon skada. Deras kaptener försäkra sig derföre älven inom några få timmar kunna sörvandla Fort Konstantin i en grushög. Enligt en berättelse från Jenikale af d. 10 Oktober i ,J. de Constantinople, var engelskturkiska kontingenten anländ till nämnde ort. 8000 Turkar, som befunno sig derstädes, hade stälts till kontingentens besalhasvares förfogande. Lägerberättelserna i ,Times, hvilka gå till den 20 Oktober, omtala äfven att general Simpson genom en telegrafdepesh från lord Panmure om ett tillämnadt anfall af Ryssarne låtit afhålla sig från afsändandet af sir Colin Camp: bells division till Eupatoria. Det ansågs dock i brittiska lägret blott för en lyckad rysk krigs list. Ryssarne troddes nemligen hafva förstått att genom sina vänner spela en dylik underrättelse i lord Panmures händer, för att derigenom i rättan tid förhindra sorstärkandet af den för dem allt farligare blifvande armkkorpsen i Eupatoria. Att Ryssarne verkligen haft ett anfall på de allierades ställningar ansågs i lägret för så godt som omöjligt. Den härom dagen meddelade telegrasdepeschen om general deAllonvilles stora rekognos scering grundar sig på en i Monitören offentliggjord depesch från marskalk Pelissier. Vi hafva ingenting att tillägga till den meddelade telegrafdepeschen, utom det att den förmäler, att 10 ryska squadroner vikit undan för 4 turki ska. En telegrafdepesch från Gortschakoff om samma affär lyder som följer: Den 27 företog fienden från Eupatoria å ter en stark demonstration. Sedan han med c:a 30 squadroner kavalleri och 6 bataljoner infanteri marscherat längs landttungan genom Saki, ryckte han framåt ända till Tschepotar. Här uppehållen genom vårt avantgarde, vexlade han ett par skott med detsamma och drog sig mot aftonen tillbaka till Saki, der han tillbragte natten. Den 28 på morgonen förnyade fienden angreppet, i det han med en del af sin styrka framryckte till Temesch, men när vår uhlandivision, förstärkt genom en resev al dragoner, begynte hota hans venstra flank, marscherade han vid middagstiden tillbaka till Saki. Annars står det öfverallt väl till.I en senare depesch. daterad d. 29 kl. 9 på aftonen, säger Gortschakolf: ,Fienden stannade i natt i Saki; i morse kl. 8 gick han tillbaka till Eupatoria. Våra förposter hafva intagit sina förra ställningar. På andra punkter af Krim har ingenting passerat. Pelissier säger, att dAllonville återvände till Eupatoria, emedan han ej lyckades framlocka fienden ur sina starkt förskansade positioner, då deremot Gortschakoff framställer de allierades återtåg såsom förorsakadt af en ryska kavalleriets manöver emot deras flank. Rörande expeditionen mot Kinburn är nu tillgång på en massa detaljer. Utaf en fransk officer, som varit en af deltagarne i densamma, har man följande intressanta skrifvelse: Den 15 landstego vi på cirka 10,000 al nars afstånd från Kinburn. Vi fattade genast fast fot derstädes och förskansade oss. Vi räknade ungesar 9000 man landstigningstrupper, Fransmän och Engelsman. Redan samma dag kastade mörsarebåtarne några bomber på såstningens vallar. Man hoppades att slippa förstöra allt och kunna bibehålla några byggnader i det inre. Men ryska generalens motstånd har föranledt en nästan total förstöring. Den 16 var jag kommenderad med mina jägare att betäcka löpgrasven framför sastningen och förhindra garnisonen från ett utfall. Vi gräfde om natten en lång löpgraf. Ryssarne höllo sig inom fästningen och företogo ingen rekognoscering. De bevisade derimn ROK — — I Ös8 hanna aiamantar Ma onda saom keisaren af Rvas Sr