Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 november 1855, sida 2

alldeles ej tänkt, hade blifvit honom anvisadt! Men han blygdes vid denna tanke. — Nej, nej! yttrade han, min familj var alltid aktad ock värdig att vara det. — Hvad del har ni då haft i brottet, olycklige? — Jag har derutaf emottagit arfslotten, se der mitt fel. Hör mig, min herre, mina ögonblick äro dyrbara och jag har ingen tid att förlora. Mr Burns gjorde ett tecken att han hörde honom. Då berättade Launay honom allt som hade händt. Bekännelsen af Pierre Cranou, dennes död, de efterforskningar han enligt hans anvisningar hade gjort uti Irglas; slutligen deras framgång. När hau slutat denna långa bekännelse, vid hvilken han ej utelemnade den minsta detalj, lemnade han mr Burns en portfölj och ett juvelskrin. — Edra fyra hundra tusen francs hafva blifvit insatta i statens fonder, fortfor han, ni finner der qvittenserna tillika med en skriftlig anvisning af min hand, att förmögenheten öfverlåtes på er. Schatullet innehåller återstoden af det som blifvit er frånröfvadt. Mr Burns granskade papperen och juvelskrinet. Nar han försäkrat sig om att ingenting fattades, sade han till Launay med en viss förlägenhet: