i öfrigt sörgafves utvecklade mycken verksamket. Ändtligen skickade Fredrik VI grefve Moltke i egenskap af utomordentligt sändebud till kejsar Alexander, på det han skulle lägga sista hand vid denna nya utveckling af Danmarks politik, den man trodde förestå, och till bevis hvad vigt man fäste vid dessa Alexanders föregifna löften, nämna vi endast, att danska trupperna erhöllo befallning motsätta sig Fransosernas inträde i Hamburg och att en skärmytsling verkligen föreföll mellan danska och franska trupperna derstädes. I den mån dessa underrättelser kommo Carl Johan tillhanda, väcktes hans misstankar emot kejsar Alexander på ett sätt som djupt oroade honom, och han skyndade att uti en skrifvelse till kejsaren upprigtigt utgjuta dessa sina bekymmer. Det högst obehagliga intryck denna händelse gjorde på konungen och de som närmast omgåfvo honom, var alltför väl egnadt att återväcka de smärtsamma minnen från 1808, som endast talade om brutna eder och plundringar under vänskapens mask. Kronprinsen ville gerna sritaga kejsaren och anklagade hans ministrar, isynnerhet grefve Romanzow, samt befallde emellertid grefve C. Löwenhielm anmoda kejsaren afbryta all diplomatisk förbindelse mellan Ryssland och Danmark såsom skadlig i ett ögonblick då Sverge stod färdigt angripa denna sistnämnda makt, och han yrkade tillika att Dolgoruckis steg i Köpenhamn skulle förklaras ogiltiga och mannen återkallas. Slutligen nämna vi, att prinsen, för att ej lemna rum för några vidare rän ker eller någon ovisshet om sitt fasta beslut, befallde Sverges ombud i Köpenhamn, Lorichs, till Rosenkrantz inlemna Sverges ultimatum. Detta ultimatum bestod i anförande af några lumpna anledningar till missnöje med Danmark, såsom att en dansk krigsbåt infunnit sig vid svenska kusten, för att borttaga några svenska farkoster, o. d., samt åtföljdes af de grunder, på hvilka allena en vänlig uppgörelse med Sverge kunde byggas. Dessa grunder voro nu följande: 1) Norges omedelbara afträdande till Sver ge, hvaremot 2) Sverge alstår från alla sina anspråk på ersättningar för den skada, danska kapare tillfogat vår handel, och 3) förbinder sig att inom ett år till Danmark betala en summa af 2 mill. rdr; 4) dessutom åtager sig Sverge att i fulltaligt skick underhålla på kontinenten en kår af minst 35,000 man, ända till dess Danmark erhållit emot Norges afträdande fullt svarande ersättningar, bland hvilka sistnämnde 5) Pomern kommer att innefattas. (Forts.) AA— ———