Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 november 1855, sida 1

—— ————— — bet år isynnerhet gamla män som eftersöka så beskaffade qvinnor. Denna mr Burns är utan tvifvel rik ? — Hvilken skandal! utropade madame Perscof; jag är ej annat än en fattig enka; men om jag hade en dotter som denna miss Morpeth ... — Efter allt utseende, asbröt den unga damen, som läste Revue Britannique, dömer ni henne alltför strängt. England är ett fritt land, de hafva habeas-corpus-akten och sina hustings, allt det der inverkar på deras seder; och man måste ju göra afseende på ett lands bruk. — Det är icke bruket som här kommer i fråga, denna engelska är en kokett. Har hon ej lyckats förvrida hufvudet på herr Launay, en man som skulle kunnat bereda sällhet åt hvilken val uppfostrad flicka som helst? — Tyst! sade den tjocka damen, se här ha vi honom sjelf. Eduard Launay syntes också verkligen vid ändan af terrassen. Han närmade sig långsamt, helsade på badgästerna och satte sig, utan att yttra något, på en fristående bänk. Madame Perscof hostade, vände sig derpå mot den unge mannen, och sedan hon dragit sin stol åt sidan för att bereda honom en plats emellan sig och dottren, gjorde hon honom en