Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 november 1855, sida 2

ta fallet är med engelska pressen i allmänhet och nämnde blad i synnerhet, velat för sin publik uppduka något särdeles retande och pikant och då fått tag i denna historia, för hvilken endast några lösa rykten ligga till grund. Till stöd för detta antagande anföres, att Times, 3 å 4 dagar tidigare, satte i omlopp ett rykte, enligt hvilket Förenta Staternas regering skulle fordrat engelska ambassadören Cramptons rapellering för det denne skulle gjort sig skyldig till delaktighet uti de på amerikanska området för Krimarm6en anstälda värfningar — ett rykte, som genast blef officielt vederlagdt. Hvad fribytare-planerna på Irland beträffar, torde dock, huru otroligt det än låter, hvad som derom förtäljes i ,Times ändå ej vara så alldeles ogrundadt, då sjelfva den ministeriella ,Globe förklarar deras tillvaro ej kunna betviflas. Samma blad delar den i Timesuttalade äsigten att möjligheten af dylika företeelser endast är attförklara genom svagheten af de demokratiska institutionerna i Förenta Staterna i förhållandena till utlandet. Imellertid är ,Globe af den mening, att man ej behöfver vara särdeles bekymrad för ettinfall på Irland, enär de missnöjda Irländarne i Amerika sjelfva ej äro enige och för öfrigt skulle finna föga sympathier i Irland. Utom den fara, som skulle hota Irland, skulle äfven förefinnas en annan bevekelsegrund för engelska regeringens åtgärd att förstärka sin sjömakt i amerikanska sarvattnen. Man skulle nemligen såväl i London som i Paris fattat misstankar att amerikanska kryssare, försedde med ryska kaparebref, skulle uppehålla sig i atlantiska oceanen. Af samma anledning skulle äfven Frankrike af sin flotta i Svarta hafvet, som nu snart blir disponibel, utsända några fartyg i ofvannämnda farvatten. Äsven denna historia blir dock i flera tidningar, en kannerligen ,LIndep. belge, upptagen med misstankar emot dess tillförlitlighet. Innan vi lemna förhållandena emellan Amerika och England, bör nämnas, att Presse i Paris uppger som säkert, att värlningarne i Amerika för engelsk räkning verkligen ledt derhän, att amerikanska regeringen yrkat det engelska generalkonsuln i Newyork återkallades för dess inblandning i denna assar. Den ovilja, som vissa franska flyktingar på Jersey emot sig framkallat genom deras taktlösa beteende att i en tidningsartikel anfalla Englands drottning, har varit nära deran att föranleda allvarsamma lagstistninasåtgärder emot slyktingarne i allmänhet. Frankrike och Österrike hafva äfven begagnat tillfället och gjort föreställningar hos engelska regeringen af det syfte, att sådana flyktingar skulle förpassas till Amerika som stämplade emot främmande staters lugn och säkerhet. Engelska regeringen har dock, såsom man ser af en halfofsiciel förklaring i tidningarne, ej lyssnat härtill, hvilket tycks hafva illa upptagits i Frankrike, såvida det är grundadt, hvad som derifrån förtaljes, att de franska tidningarne förbjudits återgifva denna förklaring. Sir Charles Napier har uppträdt bland kandidaterna till den genom ministern Molesworths död ledigblifna platsen i parlamentet för Southwark. Den 25 framstälde han sig för valmännen och undfägnade dem med ett tal, starkt kryddadt med utfall emot hans gamle vedersakare Sir James Graham. Han oflade naturligtvis äfven sin politiska trosbekännelse, i hvilken ban förklarade att han aldrig skulle göra sig till någon ministers tjenare, att han af hela sin själ hyllade frisinnade grundsatser och att det gläder honom att se Palmerston i spetsen för styrelsen, emedan han anser honom för en stark och djerf man, som icke låter förmå sig att sluta en vanhederlig I fred med Ryssland. Han ansåg en utvidgning af rösträtten för behöflig och rättvis, och den ägde i hans ögon intet värde, så vida ej den reformen infördes att valen ske med slutna sedlar. ÖSTERRIKE. Från Wien skrifves under den 27 dennes, att Rothschild haft en längre konferens med finansministern och dervid lär hafva fått sig tilldelad oktroj för grundandet af en kreditanstalt.