Article Image
langdernas kollationering, då det befanns att den ene valförrättaren, prosten C., försummat att anteckna rörande trenne personer huruvida de röstat eller uteblifvit samt att 2 röst påförts W. i st. f. T., hvilken de tillhört, säsom ock valnotarien rätt antecknat, samt slutligen att å röster uteslutits, ehuru anteckning skett, att godkända voteringssedlar åtföljde protokollet, hvilka röster äfven tillkommit T. Nu inkom en artikel i Skara och Wenersborgs tidningar, att det var ovisst hvilkendera, Theorell eller Warodell, som fått pastoratet, men från ingendera af de sökande eller deras partier ingåfvos några besvär, emedan hvar och en ansåg sig hafva segrat. Dessa förhållanden voro emellertid icke för konsistorium obekante, men icke dess mindre utfärdade konsistorium å sataliedagen den 8 dennes fullmakt för Warodell, utan att insordra vallängderna och kollationera dem. Hade detta skett, eller hade valförrättaren genast inskickat de båda vallängderna, så hade saken fått en annan utgång. Såvida dessa uppgifter äro rigtiga, hvilket vi ej hafva skäl att betvifla, ehuru de synas hardt när otroliga, så utgöra de ett nytt bidrag till våra prestvals och röstberäkningars historia. I Nerikes Allehanda läses följande pikanta anmärkningar : Hvarje uppmärksam tidningsläsare har i dagarne kunnat iakttaga några mutrala företeelser, hvilkas sammanställning påtvingar sig enhvar, ehuru några timat på Europas hjessa och andra på dess häl: så ter sig för betraktaren af E ropas karta Sverige och Neapel. När öfverste Munck i Götheborg nekade de goda Götheborgarne, som ville fira Sebastopols fall, artillerimusikkårens biträde och något ditåt äfven timat i Malmö, der en annan chef förbjudit officerare allt deltagande i dylika oryska anti-neutralitets demonstrationer, samt i Götheborg t. o. m. några s. k. bättre d. v. s. neutrala förnämiteter både sotat och rödsärgat sig för att kunna oigenkände förleda de tusen saldige jublande massorna till några rabulistiska dumheter — fast alldeles förgäfves; så är ju detta precis samma företeelse i vårt kalla klimat på senhösten (hvilket håller bloden litet trögare), som den beryktade kongl. oviljan i N-apel (der blotta solen oh Vesuven manar att gå något längre) emot enhvar som endast yttrar sympathier för de segrande Fransmännen och Sardinarne. Likheten är så påträngande, att man med skäl derom kunde säga: ,furca repellas, usque tamen recurrit. Saken blir så mycket roligare, när. man erinrar sig, att kung Bomba i Neapel äflas vara fullt så neutral som någon annan och naturligtvis endast derföre håller efter de anti ryska sympathierna. Den som vill kan sjelf fortsätta jemförelsen. Såväl i Linköping som Norrköping är koleran numera mycket mild. I den förstnämnda staden består f. n. hela sjukantalet af 5 personer, och i den sistnämnda hade under de sista 4 dygnen af förliden vecka intet sjukdomsfall i kolera egt rum. I ett bref till Wermlandsposten från Stockholm skrifves bland annat följande: -Att så som för närvarande sakerna stå och med den afgjorda öfvervigt Frankrike och England redan vunnit, vår regering vid första påtryckning nu träder på dessa makters sida, tager man här för aldeles afgjordt. Och detta beslut må kännas huru bittert som helst för neutralitetspolitiken, — och surt smakar det, derom kan ni vara öfvertygad — hvad vill denna väl annat göra? Men att åt vårt kabinett under så väsentligt förändrade förhållanden, nu för accessionen till vestmakternas förbund skall erbjudas lika fördelaktiga vilkor, som högst sannolikt i början af förlidne år och än mer hösten 1853 kunnat erhällas, derpå tvislas här mycket, och är ingenting mindre än trolen nyfiken är man ock här att få se hvad pretext för en brytning med Ryssland vårt kabinett skall anföra, om och när det kommer till kritan. Något skäl måste väl anföras för öfvergifvandet af neutralileten, hvilken genom de med Ryssland förda underhandlingarne äfven antagit karaktären af en traktat med denna makt, och ett skäl som kan erkännas för giltigt. Och huru skall man bete sig med konventionen med Danmark? Huru bryta denna utan att också stödja sig på rättsgiltiga grunder? Allt detta är mer än jag kan utgrunda. — Post-Tidningen för d. 25 dennes meddelar följande regeringsbeslut: K. M. har, under d. 26 sistl. Sept., i näder bifallit, att ön Ärholmen må, i stället för den dertill förut afsedda Elgon, af staten inlösas, för utflyttning af en del utaf lotspersonalen vid Marstrands lotsstation, samt derjemte förordnat, att, derest, genom öfverenskommelse med egaren till Ärholmen, den derför fordrade löseskilling af 1666 rdr 32 sk. kan nedsättas till 1500 rdr i ett för allt, förvaltningen af sjöärendena då må med honom för lotsverkets räkning afsluta köp om nämnde lägenhet, men att, om sådan öfverenskommelse icke kan åvägabringas, frågan om löseskillingens beståmmande må till särskild nämnd öfverlemnas, för den vidare behandling, som författningarne föreskrifva. Med bifall till en af Kongelfs stads magistrat och äldste samt handels-, sabriks och

31 oktober 1855, sida 3

Thumbnail