Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 oktober 1855, sida 1

backe! — Fruktar ni komma på bar backe, så sök er en indrägtig syssla: det är det bästa råd, jag kan gilva er. ska plan, återtog de Solignac med blodsprängda ögon som glänste af raseri; — och hvad dig beträffar, elandige gistblandare, så se här! Han lyfte knytnäfven för att rigta ett slag mot den gamle läkarens hufvud. I doktorns ansigte rörde sig icke en muskel. Men midt i husget grep en kraftig hand den höjda armen och slungade de Solignac baklänges. Det var Louis, som hört de sista orden af samtalet och inträdde blek, men med vredeblixtrande blickar. — Ni vågar förolämpa min far! Ut med er! sade han med en röst som darrade af sinnesrörelse. De Solignac försökte skratta. — Nu ar minsann komedien komplett, sade han, men hann ej fortsätta, ty Louis tradde honom under ögonen och befallde honom med hotande röst att tiga. Louis fruktade nemligen att få höra någon ryslig anklagelse från de Solignacs läppar mot sadren. na, som du plundrar, för att ställa mig på bar — Ahl jag skall nog hindra denna djefvul— —