Musik. Vi hafva att redogöra för de i förra veckan gilna konserter af mamsell Walerius och herr Hentzchel. Den förra egde rum sistlidne Fredag å Bloms sal, och skördade soirgifverskan ganska lifligt bifall för de af henne utförda sångnummer, hvilka voro: Aria ur Kinaldoaf Händel, Jag vet ej hvarför jag sjunger, Romance af Taubert (bekant för vår publik sedan vår utmärkta sångerska Louise Michal på en föregående konsert sjöng densamma), kavatina ur Robert, samt till slut Wieg nlied af Taubert och -Huldrebacken-, norsk solkvisa. Vi hafva så nyligen yttrat vårt omdöme om den unga älskliga sångerskans vackra talang, alt vi nu ej hafva annat att tillägga, än att hennes röst tyckes under fortsatt studium hafva erhållit mera styrka och volym, samt att tonbildningen blifvit vackrare och säkrare, hvaremot ännu återstår att önska något mera dramatiskt lif i föredraget af sådana saker, som t. ex. kavatinan ur Robert. Särskilt anse vi för en kär pligt att nämna de vackra bemödanden att åstadkomma ett tydligt uttal af orden, som mamsell Walerius vid denna sin soire ådagalade.