Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 oktober 1855, sida 2

—————————— nd Den 17 Oktober. Det hör till ett af de tidstecken, som icke äro utan intresse att observera, äfven om de icke i det stora hela kunna anses äga stor betydelse, att de långa och vidlyftigt utförda kommentarierna till Bergman Schinkels Minnen, rörande Carl Johan 1812 års politik, forblefvo under lång tid alldeles obesvarade, oaktadt saken väl var af den beskaflenhet, att om någonsin alla vänner af icke blott Carl Johan, utan hans dynasti, här borde kändt sig manade att motarbeta de oangenäma intryck alla dessa kommentarier nödvändigt måste göra på en nation någotsånär känslig för sin heder. Men det var som hade alla röster å denna sida plötsligt förstummats vid uppdagandet af sakförhållanden, hvarpå blotta antydningen tillförene återkastats såsom smädelse. Men när denna tystnad ändteligen bröts, så var det icke Svenska tidningen, denna tidniug. som eljest så troget upptagit hvarje handske, kastad åt detta håll, icke heller någon af de ösriga half officielle hufvudstadsbladen, som framträdde, utan en insändare i PostTidningen, och en insändare, hvars första uppträdande utmärkte en hållning, som väckte förmodan att hans ställning var mycket höjd öfver vanliga medborgares. Man hade således ändtligen funnit, att det blef en nödvändichet, att ätminsto ne försöka rubba de förestalluingssätt, som redan hunnit rotfasta sig til en allmän mening. Oaktadt detta försök gjordes något sent, hade det i alla händelser icke blifvit för sent, om tskäl man åvägabragt ägt tillbörlig kraft. dock detta ej visat sig vara förbål