Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 oktober 1855, sida 1

1812 och l855. Under denna öfverskrift har Post-Tidningen innehållit en ytterligare insänd uppsats, som utgör ett temligen svagt försök att vederlägga Östg. Correspondentens med talang och sakkännedom skrifna uppsatser i den vigtiga frågan. Vi meddela denna Post Tidn:s sednaste försvarsartikel för en politik, hvars rätta halt numera tradt så i dagen, att hvarje försvar endast blir på densamma en ytterligare bekräftelse — den föreställning om saken, som nu, förmoda vi, påtvingat sig äfven de mest devouerad2 anhängare af Carl Johan och hans regering. Post-Tidningens insändare yttrar: Vår i bostoch Inrikes-Iidningar för den 20 September införda uppsats synes hos Östgötha Correspondenten hafva uppväckt en försarlig oro, att döma efter det betänkliga utbrott af vrede, som derpå följt den 26. Det är visserligen förargligt att icke, utan motsagelse och tillrättavisning, få vilseleda de ädla känslor som, Himlen vare lofvad, ännu finnas qvar inom svenska bröst. Det är obeqvamt att någon dristar upplyfta en flik af den bedragliga slöja, hvarmed man hoppades undandölja verkligheten; men sådant är den fria yttranderättens väsende, sådan den okusliga sanningens makt. Att följa Östgötha Correspondenten i det virrvarr af högtrafvande tankar, historiska fragmenter eller vrängda framställningar, hvarmed den söker förblinda sina läsare, ar i sanning icke latt; vi skola dock söka att, med illnjeip af den lugna pröfningens Ariadnetråd, leta oss ut ur denna mörka irrgång. Till svar på vår fråga: huruvida Sverge borde år 1812 ställa sig i krigstillstånd mot Ryssland och England (det förra var icke tänkbart utan det sednare); om det varit klokt att på en gång kasta handsken åt en mäktig granne och åt verldens största sjömakt? anför Östgötha Correspondenten att Evgland, i följd af stora krigsutgister, partirörelser inom sitt skö