Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 oktober 1855, sida 2

kess-Kerman. Detta företag blir ytterst svårt. I Tre vägar föra från Baktschi-Serai dalen, men endast en af dem, nemligen vägen genom S:t Theodor, är tillgänglig för artilleri och tross, och Ryssarne hafva, genom utrymningen af Sebastopol, erhållit så många disponibla krafter, alt de hafva all utsigt att kunna tillbakaslå de korpser, som operera från Eupatoria och på Baidarvägen samt i händelse af seger gå anfallsvis till väga. Marskalk Pelissier har derför af försigtighet låtit sardinska korpsen framrycka till Tschorgun, för att ställa den i förbindelse med divisionen vid Ourkussa. Marschen från Tschernaja till Inkermanhöjderna är icke mindre svår än den till Tscherkess Kerman, men det är den kortaste vägen. ENGLAND. Times innehåller en artikel, riktad mot lord Stratford de Redeliffe, med anledning af dennes hållning såsom ambassadör i Konstentinopel. Den tid, säger Times, är förbi, då de diplomatiska sändebuden i Orienten måste använda kraftord, för att lyckas i sina bemödanden, medan deras kolleger i Occidenten segrade genom klokheten af sina intriger. Civilisationen går framåt i Konstantinopel, men på samma sätt som ännu bland Turkarne kan påträffas en och annan gammal pascha, som bibehållit sederna från den tid, då han bekämpade Kleber i Egypten eller försvarade Bosfo ren mot Duckworth, på samma sätt finnes det bland den nya skolans diplomater ännu en enda, som följer de förhållningsreglor, som voro gällande på turbanernas och de tre bästsvansarnes tid, och denne diplomat är lord Stratford, hvars uppförande är sådant, som om han vore samtida med Sebastiani och Strogonoff. För öfrigt, säger Times, äro orsakerna till den tvist, som blifvit väckt af lord Stratford, af alldeles intet intresse för Europa. Lord Stratford störtade sin fordne vän Mehemet Ali, emedan ban i Reschid Pascha fann ett villigare verktyg för sina personliga afsigter. Times lemnar derefter en öfversigt af de sednaste seraljintrigerna och beklagar, att Storbrittaniens sändebud och en representant af vesterns bildning kunnat befatta sig med dylika lumpenheter. NEAPEL. Enligt de senaste öfver Paris ankomna underrattelserna från Neapel, har österrikiska gesandten gjort neapolitanska regeringen allvarsamma föreställningar beträffande de följder, som en fortsatt fiendtlighet emot vestmakterna måste medföra. Till följe deraf har den famöse Mazzas hittills blott skenbara afsättning blifvit en verklighet och hr Santo Roberti utnämnts till chef för polisen. Denne har genast lofvat opphafsa bastonadkommissionen och upplösa de beväpnade lazzaroni-banden, af hvilka hans företrädare besjente sig för att sprida allmän förskräckelse. Man läser i Times: Enligt bref från Malta blef brittiska slupen -Medasa, när den d. 19 Sept. ankom till Messina, för att landsätta 123 sicilianska mulåsnedrifvare, hvilkas tjenstetid på Krim var tilländalupen, under förevänning af en observationskarantän, under nägra timmar förvägrad all beröring med land. Senare kom en embetsman om bord, för att, såsom han sade, föra de nämnde sicilianerna i lazarettet. Men han förde dem i statsfängelset. När detta blef bekant för kapten Neath, frågade han efter orsaken dertill och, när han ej erhöll annat svar, än det att man blott hade följt neapolitanske polisministerns uttryckliga befallning, fordrade han mulåsnedrifvarnes ögonblickliga utlemnande, hvilka han åter ville föra till Malta, enär han var öfvertygad att Hennes brittiska Mojestät ej ville låna ett af sina sartyg som verktyg för att lemna i neapolitanska regeringens händer män, hvilkas enda förbrytelse bestod deri att de sökt föda för sina hungrande hustrur och barn. Detta kapten Neaths uppträdande syntes göra något intryck, i det en telegrafdepesch inträffade från Neapel med befallning att sätta mulåsnedrifvarne i frihet. Senare bref från Messina förmäla dock, att efter ångarens afresa de fleste af dessa arma menniskor, om icke alla, under en eller annan suttig förevänning åter arresterats af polisen och kastats i Neapels redan öfverfyllda statsfångelser.