Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 oktober 1855, sida 2

777 Ce VE ÅfIJSSiAamAS oölvervinnerlighet nade ardess egen botten, och såsom ett slående hb trupper, vis på snillets, skicklighetens och vetensk begynte pens öfverlagsenhet öfver den blotta fysisk n ösver styrkan, kan den omstandighet tjena, att meda vi förde denna strid På rysk botten, 3000 m Uryckte allagsnade från våra kuster, vår Krimarm blefvo I dock i verkligheten, såväl hvad tid som be gt gjorqvämlighet angår, Var närmare sina i hemme 35 — varande hjelpkallor, än den på sitt eget om åt läråde befindtliga ryska hären. Många hafv i norra för vana att påstå, det kriget är den värsta a i alla olyckor. Kriget är visserligen en stor o ter stalycka, men större finnas, Det finnes sådana tterierSom härleda sig från den omätlliga ärelystna n flög dens framgång, från våldsbragdeng triumf, från små i orätt och från en usel styrelse. I alla tider och i alla länder hafva dv nationer, hvilka varduacrit i besittning af de egenskaper, som adla och sien-pryda menniskonaturen, känt att nämnda oteden, I lyckor äro större än krigets och hafva heldre stadsutsatt sig för de sistnämnda, hur stora de än 2 naMå halva varit, än att finna sig uti de ofvan Is sö. ef mig antydda, ännu större olyckorna. Så motförhåller det sig med engelska folket, så med e han vära adle grannar, franska solket, och jag tror, rgäng aÅtt om sastlandets nationer egde att bestamma je sill förhållande efter sina egna känslor och borsinnelag, några af de nu i neutraliteten framafde härdande länderna skulle sluta sig till sorbunsör det och derigenom ära sig sjelfve och den det gemensamma saken. Hvarje krig ar utan tvifvel en olycka; men under loppet al den när; om verande Striden har vårt folk så föga haft j sankänning af krigets olyckor, som enligt saker1 allesenas natur varit möjligt, under det i afseende i ranpå Ryssland förhållandet är alldeles tvertom. , 12 Jag hyser det sörtroende, att vär goda sak det sutligen skall segra. Det sinnes i Europas derbistoria knappast ett exempel på att under ett lo i enda fälttåg så s:ora och vigtiga resultater erdernåtts. Vi erbjuda åt verlden ett af de ädlaVår ste skådespel, som tvenne nationer kunna eroch 4 bjuda. Der stå verldens båda största nationer, hvilka i allt hvad som adlar menniskonaen-turen äro de förste, glömmande gammal afken und och gammalt hat, förena se till högsinta, ör-för all smutsig egennyttig lremmande, ändarai s mäl. De hafva ej i sigte en slem vinning, iga våre sig i utvidgande af omräde eller något sannat. De söka helt enkelt att ställa verl lle s dens frihet, hvati de hafva ett så djupt inop. tresse, på säker och varaktig grund, och göra j i I uppoffringar, icke för lättsinniga eller abstrakil. ta grundsatsers skull, utan tillsolje af sunda ett s Politiska skäl. Vi hafva sett stora sorbund nslutas i ändamål att eröfra; men ett förbund en sådant som det närrarande, der båda naliom nerna eftersträfva så ädla ändamål, har verle den sällan eller aldrig skådat. De känslor af aktning, med hvilka England och Frankrike r fordom så ofta stodo midt emot hvarandra på I valpletsen, hafva nu, då de som vänner strida j: tillsammans och lärt känna hvarandras ömsen sidiga goda egenskaper, förvandlats till liflig de g beundran.pr — Engelska regeringen vägrar att återkalla sin t en 3 ambassadör i Konstantinopel, lord Stratford de bet . Redclisfle. 2 Till Krim afeå oupphörl gt förstärkningar. das en depot för detsamma. FRANKRIKE. Dagligen befordras trupper 3å skeppas till Orienten, En hel ny divisjon, 2 ansluta sig till de borttäggande och uppmat ningar hafva af denna anledning riktats till alla mannen grefve v. Schwerin valts i 3 valdistrik2 Londonerbladen förklara för ogrundadt, att De engelska kavalleriet skall öfvervintra i Scutahe, ri. Det stannar på Krim, men i Turkiet bilpro Den utijente diplomaten Sir Robert Adair kad har aflidit, 92 år gammal. del: lin På jernvägarne till Marseille för att der in. hol, fr asseloup Laubat, från lägret vid St. Omer för beger sig dit. Frivilliga erhålla tillåtelse att ) män e s Å regementer. Men det göres ej så särdeles mycPenn ket bruk af denna tillåtelse. gand PREUSSEN. vid valen till andra kamma. skod ren d. 8 dennes bar i Berlin oppositions2 m h a A ter. Bland de öfrige valde befinner sig geneÅIölj ral Prittwittz, som kommenderade tyska riks d, bs armåen emot Danskarne 1849. arbeta DANMARK. Folktingets president, justitie rådet Roturli öfverlemnade den 5 Oktober till 42f åts konungen folktingets adress. Konungen svarade, fi att han med glädje emottog densamma, samt att ( me riksdagen kunde tryggt förlita sig uppå, att han mellar är friheten tillgifven och vill befrämja framåtbe skridandet. Den 10 skulle målet mot medlemmarne af f. d. Örstedska ministeren öppnas inför riksEK rätten. Rättens möten äro offentliga; dess med missta lemmar äro: af landstinget amtman Orla Leh9. nann, dispaschör Wessely, professor Clausen, bå. ktivi lopp statsrådet Larsen, rättens president justitieråDå det let Flensborg, justitierådet Drieser, amtman ett kaj lnagaard och grefve F. Knuth, at hågsta dom— tolen konserensråderna Lassen och Koesod, rät—— ens vicepresident, Nielsen, Rothe och 3; ) Car