M — NERE Genom en särskilt undersökning af lagarne för begge dessa krafter och förbindandet a resultaterna, erhålla vi lagen för deras ver kan, hvilken är sammansatt af lagarne för al la de orsaker, som bestämma denna verkan Häri består den astronomiska vetenskapen Genom en särskilt undersökning af lagarne för produktion och befolkning och genom förbindande af dymedelst erhållna resultater, blifva vi i stånd att finna lagen för deras verkan och häri består nationalekonomien. Carey kunde hafva tillagt: Likasom attraktionsoch centrifugalkrafterna icke äro i sjelfva verket motsatta hvarandra, utan endast tvenne olika yttringar af samma lag, så utgöra äfven produktion och I konsumtion endast olika yttringar af samma lag, med det inbördes förhållande till hvarandra, att ju större konsumtion, ju större produktion, icke tvertom; hvilket är detsamma som Careys hufvudresultat: ju mera den konsumerande befolkningen tilltager, ju mera ökas I äfven produktionen. — Väl må den, som genom sin forskning kommit till ett sådant resultat, äga rätt att utropa: Vi känna icke någon vetenskap, hvars studium är ägnadt att framkalla en djupare beundran (än nationalekonomien.) Vi känna ingen, som på ett skönare sätt lagger i dagen den fullkomliga harmonien hos naturens lagar eller är så litet ägnad att uppväcka en oangenäm sinnesstämning. Vi tro att dessa lagar, rätt tolkade, tillfyllest bevisa att ÅGud gjort menniskorna ratta,på samma gång en undersökning af de olika störande omständigheterna lika fullkomligt visar, att de sökt många konster. Vi tro det finnas mer än tillräckliga bevis att folkens lycka likasom de individers, af hvilka desamma utgöras, beror på i hvad mån naturens lagar fatt styra deras handiingar, och att fattigdom, elände och bekymmer helt och hållet böra tillskrifvas menniskans ingripande i dessa lagar, äfvensom att de förekomma i samma förhållande, som ingripandet ägt eller åger rum. Kan förhållandet visas vara sådant, torde nationalekonomiens lagar blifva det hufvudsakliga, måhända enda rättesnöret för bandhafvandet af våra angelågenheter. Vidare yttrar förs:n: Nar helst nationalekonomen lyckats troget utveckla naturens lagar, skola de befinnas i sin helhet tanna och i sin helhet tilldmpliga; kunna de tryggt tagas såsom det enda rättesnöret af individer, hvilkas önskningar äro inskränkta till förbättring af deras eget tillstånd, likaväl som af lagstistare, sysselsatte med millioners angelägenheter. I Sedan sålunda nationalekonomiens mål och uppgift blifvit bestämde, öfvergår förf:n till de I särskilta delarne af sitt ämne, afhandlande i första delen Ålagarne för egendoma producerande och fördelning, och i den sednare: de orsaker, som håmma ultverten i producerandet as egendom och förbåttrandet af menniskans fysiska och moraliska tillstånd. Det vore oss kärt, att kunna för våra läsa re framlägga en kort och lättfattlig samman fattning af de grundåsigter sörs:n här utvecklat, men dertill fordrades att hafva både djuI pare intrangt uti och genomtänkt förf:ns tanI kegäng, än hvartill vi ännu ägt tillfälle. Vi måste derföre inskränka oss till att anföra dels innehållet af förevarande arbete efter de särI skilta kapitlens öfverskrifter, dels de stora grundsanningar, hvilka han uppställer, såsom följdrigtigt utgångna utur sina undersöknin gar. Dessförinnan må blott den erinran göras, I att under närvarande tid, då de inre samhällsli frågorna erhållit en så stor politisk betydelse, är kanske intet studium vigtigare än Nationalekonomiens, icke blott för statsmannen . och för hvar och en, som har till uppdrag att mera specielt ägna sin uppmärksamhet åt samhälls-utvecklingen i sin helhet, utan ock för hvarje medborgare, som ar kallad att direkt eller indirekt celtaga i stiftandet af statens ekonomiska lagar, samt särskilt för industriidkaren, hvars hela lif är ägnadt åt det praktiska utförandet af den ena eller den andra detaljen af samhällets ekonomiska förkofran. Det bör för hvarje sådan person vara af intresse att erfara huru hans verksamhet sammanhänger med lagarne för det helas utveckling och huru vigtig hvsrje länk deruti är för det helas bestånd. Och någon bättre bok torde man i detta hänseende ej kunna erhålla till undervisning och I ledning för omdömet, än den här ofvan nämnda. I (Forts.)