visor cirkulera om den stora segern den 8 men den refräng, som haft mest framgång ä denna: Plus de tranchees! (Inga löpgrafvar me ra!) De djersvaste eller minst disiplinerade bussarne hafva varit inne i Sebastopol och e återkommit utan byte. Några karlar af en jä garebataljon hade haft den turen att komm: öfver en galt, och liksom genom en slags för trollning, hade en af partiet varit korsmakar. (charcutier). Man stöjdade sig i kompanie förskottsvis öfver de festmåltider man nu skulle hålla. Men majoriteten, som kalkylerade batt. re, röstade för galtens försäljning i Kamiesch och det arma djuret bortbyttes emot lissmede och framförallt spirituosa af åtskilliga slag. Vic appellen på aftonen saknades några man kompaniet. Man har plundrat i staden; men till våra soldaters heder får man säga, att de i Sebastopol ej borttagit stort annat än sådana saker som voro utan värde för dem. Olyckligtvis blandade sig spekulanterna i Kamiesch i spelet; det gjordes beställningar på möbler, linne o. s. v. och snart lemnade en massa af stolar, bord och andra bohagsting Sebastopol; men generalen satte snart stopp för den rörelsen. Posten med Nordcap. Ångaren Thaborhar anlandt till Marseille med underrattelser från Konstantinopel af den 27 och från Krim af den 24 Sept. Med denna lägenhet hafva ankommit ytterligare rätt intressanta detaljer, men, af lätt begripliga orsaker, inga upplysningar om de allierades operationer. Man ser imellertid, att, utom de 3:ne till Eupatoria sända franska kavalleri regementerna, älven andra trupper dit afgått den 22 Sept. — Sultanen har skickat Pelissier en hederssabel tillika med titeln al turkisk fältmarskalk och, hvad än bättre! är, ett gåfvobref på en lisstidsinkomst af 200,000 (?) francs om året. — General Bosquet var så återställd, att han snart kunde återtaga sitt kommando. — De i Sebastopol af de allierade eröfrade kanoner utgör, med inbegrepp af dem som de uppfiskat ur sjön, cirka 6000. Från Kars gå underrättelserna öfver Konstantinopel till d. 22 Sept. De förmäla, att general Williams måst bortsända en stor del af garnisonen för att spara sina förråder af lifsmedel. I Ryska Invaliden af d. 30 förekommer en rapport från Muraviev, enligt hvilken denne Ryssarnes högste befälhafvare skulle hafva slagit 3.000 Turkar och tagit deras anförare Ali-Pascha tillfånga, hvarförutan han eröfrat 4 kanoner och 3 fanor. Denna affar skulle hafva kostat Turkarne 400 man i döde. Nu har äfven i Ryska Invaliden, blifvit synlig en utförlig berättelse om tilldragelserna d. 8 Sept. Ryssarnes förluster denna dag erkannes deri hafva uppgått till det oerhörda antalet af 11,690 man i döde, sårade och saknade, deri dock icke inbegripet den förlust som artilleriet lidit och hvilken väl icke varit så obetydlig. Strax efter notisen om Sebastopols fall hade Constitutionel, ett blad som tros erhålla sina ingilvelser från Franska regeringen, en högst krigisk artikel om nödvändigheten al Krims eröfring och bibehållande tills Ryssland blifvit ordentligt förödmjukadt. Senare har Pays, en annan halsofsiciel tidning, haft en artikel till gendrifvande af de krigiska utlåtelserna i Conititutionel. Deraf vilja några draga den slutsatsen, att franska regeringen ej skuile vara obenägen att sluta fred. Denna slutsats är dock något vågad, ty hvem vet hvilket af de båda bladen som riktigast uttrycker franska regeringens verkliga tänkesätt? I Engelska tidningarne föra i allmänhet ett mycket krigiskt språk. Trenne nyligen hållna politiska tal, som för dagen väcka mycket uppseende, äro äfven mycket krigiska. Talarne äro lord Palmerston, sir J. Paxton och sir E. Lytton Bulwer. Då den förstnämnde tillhör kabinettet, den andre de radikale och den sistnämnde torypartiet, kunna deras tal anses uttrycka trenne af de vigtigaste skiftningarna af det allmänna tänkesättet. Prins Fredrik Wilhelm, älste sonen till prinsen af Preussen och alltså presomptif arsvinge till preussiska kronan, har aflagt ett besök hos engelska konungafamiljen, ett besök, som återupplifvat ett äldre rykte om ett tillämnadt parti emellan förstnämnde prins och engelska prinssessan Alice. Flera tidningar, Zimes i spetsen, uttalar sig mycket skarpt emot detta parti. Franska Monitören har ogillat prins Murats inblandning i agitationerna uti Italien. Detta ogillande har väckt mycket uppseende och man TT t : 2—— — —