Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 oktober 1855, sida 1

Olympe de Fouchy var enka och endast tjugu år gammal. Faderoch moderlös samt utan förmögenhet, hade hon blifvit uppfostrad af hr de Fouchy. som, sjelf gammal och bracklig, hade vanjt sig vid hennes milda ansigte, vid det uppfriskande inflytandet af hennes ungdom och skönhet; sålunda tyckte den egoistiske gubben, som latt sammanjemkade sin pupills och sina egna intressen, att Olympe icke borde lemna honom, för att ålventyra ett aktenskap; han sade till sig sjelf, att hans pligt bjöd honom att hos sig, i sitt afstängda lif, behålla denna parfym, denna lefvande stråle, som han sålunda mycket bättre skulle kunna försvara, och som genom emanationer tycktes hos honom ingjuta nytt lif. För öfrigt kunde Olympe ej göra anspråk på annat än en äfventyrlig förening. Var det då icke bättre att låta henne dela millioner och för några år ålägga henne ett klosterligt celibat, derigenom att han gifte sig med henne?