Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 oktober 1855, sida 2

tiga fräga, börjat göra sig gallande. — — — — Den 4 Oktober. Aftonbladet fortsätter sin serie af uppsatser rörande Sveriges yngsta historiska Minnen. utgörande en ganska lärorik, ehuru något rhapsodiskt framställd återblick på kon. Carl XIV:s regering, som begynnte genast han satt foten på svensk jord, i det han ögonblickligen vid sin hitkomst, innan han ens aflagt hyllnings eden och besvurit konstitutionen, uppförde sig såsom hade han redan Sveriges spira i sin hand. Aftonbladets uppsatser röja en författare, som sjelf upplefvat de händelser han ånyo genomgår, och umgåtts med de personer han tecknar. De blifva i så fall, äfven de, (uppsatserne) bidrag, och dertill ganska värderika bidrag, till Sverges historia. Oasklist syI nes oss dock hafva varit, om förs:n uppgjort en mera bestämd plan för sin framställning af händelsernas gång, i st. s. att låta sin penna löpa efter en temligen oregelbunden tankegång. Emellertid motse vi med begarlighet den utlofvade fortsättningen af uppsatserna, derunder man får tillfälle att erhålla en närmare kännedom om den märkliga 1815 års riksdag. Vi hoppas att isynnerhet der få se behandlad den märkliga transaktionen med Sverges statsskuld, och anmoda särskilt Aftonbladets författare att åt denna vigtiga angelagenhet ägna all uppmärksamhet. För någon tid sedan omtalades, att lektorn vid krigsakademien, mag. W. Tham vid sin i och för den lediga historiska professionen i Lund hållna profföreläsning, afhandlat ämnet: Om orsakerna till det närvarande kriget mellan Vestmakterna och Ryssland. Mången med oss fann det säkert vara ett glädjande tidens tecken, att de lärde vid våra universiteter begynnt ägna någon uppmärksamhet äfven åt samtidens frågor, men denna illusion har lektor Tham skyndat sig att häfva, i det han upplyst, dels att ämnet var gifvet af filososiska fakulteten — Hr Tham rådde således ej för att han måste afhandla ett sådant ämne — dels att frågan behandlades ur historisk synpunkt, såsom ett halft årtusende gammal, eller lika gammal som Osmaniskt välde i Europa. Man märker tydligen i denna af hr Tham till Svenska Tidn:n insända upplysning, att hr lektorn varit angelågen visa, det han ej gjort sig förfallen till det utan tvifvel farliga brottet, att behandla en samtida politisk fråga, utan att han, när ämnet ålades honom, sörstod att föra den ett hallt årtusen tillbaka. Denna upplysning utgör i sanning ett ganska slående bidrag till våra universiteters och akademikers karakteristik. Att lefva i det närå I I I I I varande, att studera dagens vigtiga frågor och bidraga till deras lösning ifrån vetenskapens lugna och passionsfria synpunkt — det är dem främmande, ja nära nog en förbjuden frukt. Det är uti lifvet för ett halft årtusen tillbaka, som deras tankar dväljas. Vi hade trott att hr Tham i detta fall utgjorde ett undantag, men han har skyndat sig att upplysa om misstaget. Med anledning af hvad i Hand. Tidningen blifvit yttradt rörande löneförhöjning åt Rikets embet-man, yttrar Bohusläns tidning bland annat följande: Vi vilja visserligen icke ansluta oss till dem, som måhända alltför öfverdrifvet beklaga sig öfver bristande embet-mannaskicklighet och duslighet hos våre embetsmän, i allmanhst-, ehuru beklagligen älven vi måste yttra den öfvertygelse, att mycket annu återstår att önska för att folkets allmänna angelagenheter skola på ett tillfredstallande sätt blifva vårdade och befordrade. Vi tro, att äfven ännu sinnas inom embetsmannaklassen många, som, om de uppsöktes och uppmuntrades, samt genom goda belordringslagar äggades att vinna det rykte och det allmänna förtroende, forutan hvilka ingen borde komma upp i den högre sadministrationen, ganska bra skulle der motsvara landets fordringar, så val på nit och verksamhet, som på sjelfständighet och förmåga. Men vi befare, att antalet af dessa ämnen för fosterlandets framtida tjenst blilva både färre och sämre, just genom den organisaI tion af embetsverken, och det dermed sam