Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 oktober 1855, sida 3

kom är ännu icke mid säkerhet kändt. A RA lättegangsoch polissaker. Lördagen d. 22 zistl. Sept. på e. m. hade gräl och slagsmål uppkommit å lilla torger mellan en schäsre och några engelska Sjökaptener, då en af dem vid namn Kjer:on blef skuffad uti hamnkanalen af schåaren Joh. Aug. Andersson, hvilket uppträde förorsakade en folksamling, deridland flere schåare befanno sig, som togo kamraten Anderssons parti och trumfade på en och annan af Kaptsenerne, tills polis ankom till stället, då Andersson blef uppförd i vakten. Vid förbör derom i poliskammeren sistliden Måndag uppgaf Kapten Kjerton att når en af Kaptenerne med namnet Colley, skulle flytta några åror från den ena till den andra af deras vid lilla torget då liggande skeppsslupar, hade han råkat att salla uti kanolen. Några på kajen stående personer, hvari bland Andersson äfven befann sig, hade dervid uppgifvit ett flatskratt, som förtröt Kaptenerne, hvadon Kjerton, sedan Colley blifvit upptagen, gått upp på trappan vid kajen och yttrat att det vore opassande att skratta åt en medmenniska när densamma båller på att omkomma. Till svar härpå hade Andersson, som stod nårmast Kjerton, fattat uti och våndt bonom omkring, hvarvid Kjerton jemvål skuffades så häftigt framåt att han föll hofvudstupa ned uti kanalen, der han troligen fått omkomma, så framt icke de andra Kaptenerne varit tillstädes. Hårpå genmålte Joh. Aug. Andersson att når han vid nämnde tillfälle befunnit sig på lilla torget, hade en engelsk Sjökapten, som syntes vara drucken, der lupit omkring som en narr, hvilket slöt sålunda att sedan han nedkommit på en båt, hade han fallit i sjön. Andersson såväl som flera andra hade då skrattat, enär mannen sörefallit dem löjlig, men straxt derefter hade en af Kaptenerne, som var i båten, uppkommit på trappan och med en åra måttat ett slag åt Andersson, som denne parerat, men Kaptenen föll härvid uti kanalen, utan att Andersson vållat detta, enär ban endast afvärjt den stöt, som måttades åt honom. Samilige Engelsmånnen hade derpå rusat utur båtarne upp på gatan, der en af dem fattet tag uti Andersson vid halsduken, som han vridit omkring så bårdt att Andersson trodde sig skolat blifva strypt hvarjemte han erbållit flera slag så att ban slutligen fallit omkull, då polisen kom tillstädes, hvarefier slagsmålet upphörde. Tilläggande Andersson att det således varit Engelsmännen som öfverfallit och slagit honom, men icke han dem, vadan de borde ansvara för detta våld. Af vitinesberäuelserna deremot upplystes, att det varit Andersson som härvid förgått sig, ty sedan Kapten Kjerton upptommit på trappan och föredråu Andersson att ban skrattat åt Kapten Colleys missöde att ha fallit i sjön, blef Kjerton, på sått denne uppgitvit, af Andersson skussad i kanalen, då de andra Kaptenerne jemte en sjöman sprungo upp på gstan för att taga fatt uti Andersson, som härrid ville aflågsna sig, men blef fasthållen af Kapten Ball, hvilken af några scbåare erhöll flera slag i hufvudet, troligen för att tvinga honom att slåppa Andersson, men detta oaktadt kom denne icke lös, förr ån polisen anlånde till stället, då Ball öfverlemoade Andersson uti konstaplarnes händer. Med anledning af bvad sålunda förekommit dömde poliskammaren Job. Aug. Andersson att plikta 13 Rdr 40 sk. Bko, eller undergå 12 dagars fängelse vid vatten och bröd i stadens båkte, dit Andersson genast assändes, för att begagna brunnskuren derstädes. — Sedan hemmansegaren Sven Jobanssons hustru, Catharina, från gården Rise, i Hedareds socken af Elfsborgs län anmält, att hon i Lördags omkring kl. o e. m. på Drottningtorget midt for stadens slussqvarn genom stöld mistat ungeför 100 r:dr som voro förvarade uti en redikyl af kamlottin, för hvilket tillgrepp misstänktes en qvinna, som varit klädd i brun klädviog, gulrutig duk på hufvudet och ljusrandigt förkläde, så har kommissarien Göthe i måndags af förekomna anledningar infunnit sig hos bryggaredrängen Olsson i huset n:o 60 vid Fattighusgatan, der en sålunda klädd qvinna anträffats, som uppgifvit sig heta Anna Stina Svensdotter Lind. Vid med henne onställdt förhör nekade hon väl till stölden, men tillstod slutligen att hon ifrågavarande afton på Drottoingtor get hittat en redikyl af komlottin med penningar, at hvilka hon redan användt en del till ioköp af åtskilliga klädespersedlar; återstoden eller 40 r:dr funnos förstuckne under en bjelke på afträdet uti nämnde gård, der Lind logerade. Sedermera har genom GG-— thes försorg säljarne blifvit återställda de af Lind bos dem köpta persedlar, mot återbetalning af de penuingar hon härför erlagt, hvarigenom man, jemte hvad hos henne i öfrigt anträffats, fått ihop en summa af 96 r:dr 46 sk. r:gs, hvilket lär utgöra det ungefära belopp, som hustru Johansson mistat. I poliskammaren förebades i tisdags undersökning bärom då tilltalade Lind fortfor att neka till stölden. men vidhöll att hon berörde afton hittat redikylen med