Följande bref har adresserats till sranska bladet Moniteur de Varmee, några timmar före den afgörande stormningen: -Framför Sebastopol d. 7 Sept. I morgon middag angripa vi hela den fientliga linien ifrån Malakow ända till kölhalningspynten; Engelsmännen å sin sida angripa sågverket och hela belägringskorpsen måste alltså röra på sig. I morgon på den timma, som jag skrifver detta, skola vi hafva stormat och vi skola segra. Men det kommer att bli en stor och het affär, den förfärligaste under kampanjen. Denna gången går general Bosquet i spetsen för anfallet och skall anföra våra kolonner. När soldaterna se denne älskade chef i första ledet, på heders posten, skall ingenting hejda dem. Våra soldater brinna af ifver och äro lifvade af förtrode, och, om Gud vill, är framgången säker. För min del hyser jag en fast förhoppning derpå. General Mac Mahon angriper med sin division och gardets Zouaver till reserv Malakow. General de Lamotterouge angriper med sin division, och grenadiererna och voltigeurerna af gardet till reserv, den courtin, som sammanbinder Malakow med sågverket. Lilla såg verket angripes af general Dulac med dess division, för hvilken en brigad af divisionen Aurelle och fotjägarne af gardet tjena till reserv. Den 8 Sept. på morgonen. General Bosquet har utsardat följande dagorder till de under hans befsal ställda trupper: -Soldater af andra armekorpsen och af reserven! Den 7 Juni baden J den äran att stolt gilva ryska armåen de första slagen rakt i hjer