Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 september 1855, sida 3

ranti ånnu år oupphäfd. Allt detta bevisar ock, att begagna ord af Geijer, att Ryssland ännu i Sverige äfven är en inre makt. Vi känna emellertid icke huru bindande denna ömsesidiga garanti mellan Rysslands och Sveriges dynastier kan vara; vi känna ej ens om rygtet är sannt, att kejsar Nikolaus vid tvenne tillfällen varit benägen att inlösa Alexanders ord och verkligen erbjöd den garanterade hjelpsändningen; än mindre känna vi hvilken del detta fördrag kan hafva i den närvarande, af Ryssland, enligt ryska tidningen ,le Nord?, .anbefallda neutraliteten. — Vi känna intet af allt detta, ja vi vilja ej ens känna det. Vi lemna helldre tillsvidare detta sorgliga ämne åsido, för att uppfriska oss med följande ord af Geijer, med hvilka den store häfdatecknaren afslutar sitt försvar för Carl Johans ryska politik: ,Äro väl Rysslands och Sveriges strider slutade? Jag önskar det, jag hoppas det; och en ny tid, med andra än eröfringarnes intresse, ger styrka åt detta hopp, oaktadt de faror af hvilka det omlägras. Men vånder sig Ryssland, som likväl har en verld inom sig att ordna och bilda, och hvars politik äfven nu mera för den opartiske betraktaren visar sig af grundsats fredlig ), i atillet offensivt mot tiden, mot Europa, så skall det åfven vända sig mot Sverige, som af ålder är med det goda i tidens sträfvande befryndadt. Svensken är ej gjord för den storhet eller den litenhet, som endast känner befallning och lydnad. Vid ömsesidig rätt i alla afseenden är han uppfödd. Det är den grund, på hvilken hans fäder lefvat, det är den jord, som närt både hans kärna och det ogräs, som stundom hotat att den förqväfva. Och han skulle troligen ej kunna äfverlefva sitt fådernestand den stund dess åde skulle blifva att falla under Ryskt ok. ) Man bör känna att detta skress 1838 och att Geijer langre fram troligen dömde annorlunda både om Rysslands fredliga afsigter och Carl Johans politik.