(11011 UTUTILULL 114594 141-1701007 CtHöMAUII pt 19910C87 ringen sramkallar lislighet i spanmålshandeln och vållar att mycken frammande span. mål sändes till franska marknaden, hvaraf åter ett fall i priserna bör blifva följden. Artikeln slutar med den försäkran, att ; regeringen vakar och egnar sin synnerliga omsorg åt de tal rikaste klassernas väl samt skall äfven så vä veta att vidtaga de klokaste och verksammaste åtgärder, som att med kraft uppträda emot alla oförständiga sordringar. Denna artikel förråder konsten i Louis Napoleons regeringssystem. Den består i att sörja för de ,talrikaste, d. v. s. de arbetande klassernas uppehåll och bergning. Så länge folket icke lider någon nöd, är det ej böjdt för några uppror eller omhvälsningar. Kriser kunna dock inträffa, då en regering äfven om den ägde större makt än sjelfva Louis Napoleons, ej kan aftjelpa arbetslösheten och eländet, och då är en sådan regeringskonst mycket vådlig, ty folket har blifvit vandt att hafva för stora anspråk på de styrande. Krigsministern marskalk vaillant skall, enl. Köln. Zeit., i anseende till sin sjuklighet hos kejsaren anhållit om entledigande från sin befattning. General Canrobert har genom telegrafen kallats till Paris. -Siecle för den 18 har en artikel, hvari utvecklas, huru Sebastopols fall visserligen är en vigtig, men ingalunda en afgörande händelse. Det storartade påbörjade verket måste kraftigt och utan afbrott fortsättas. Polen, Turkiet och Italien måste hafva upprättelse, de fel man begått mot dessa länder åter godtgöras. En revision af europeiska kartan kan nu med säkerhet bringas på tal. — Det förvånar, att regeringen låtit denna artikel opåtalt passera. Kejserliga gardets chef, general Regnault de St. Jean dÄngely, har, för återställandet af sin helsa, återkommit ttll Frankrike från Krim. TYSKLAND. I Berlin tror man, att Prokesch v. Osten begilvit sig till Paris, icke för att underställa kejserliga kabinettet de fredsvilkor, som Österrike skulle föreslå Ryssland, utan för att tillvägabringa en reglering af Donaufurstendömenas angelägenheter och de grekiska affärerna. De senare äro nu tills vidare ordnade. Hvad de förra beträffar, så hafva de, enligt notiser de der betecknas som tillförlitliga, blifvit föremål för underhandlingar emellan Österrike och vestmakterne, hvilka sistnämnde börja betrakta österrikiska ockupationen af Donauländerna med icke mycket blidare blickar, än ryska protektoratet öfver desamma. Preussiska reg:n visar sig särdeles angelägen att, genom både lofliga och olofliga medel, i sitt intresse styra valen. Till de lofliga medeln höra de artiklar, som den ministeriella -Pr. Cor. och andra blad af samma anda uppduka för allmänheten om vådorna af demokratiska val. Såsom olofliga får anses, att regeringen undertrycker allt hvad som från dess motståndares sida skrifves till allmänhetens ledning under valkampen. Så snart en liberal tidning har en artikel rörande valen, blir det ifrågavarande numret genast belagdt med beslag. Samma öde drabbar äfven de frisinnade broschyrer, som i det ämnet utkomma. Det tycks, som om vederbörande umgingos med några ruskiga planer, för hvilkas genomdrifvande det erfordras en särdeles devuerad och medgörlig representation Det beror nu på om regeringen skall lyckas i sina landsförderfliga anslag, ty annorlunda kan man icke kalla dem, då man vet, att dess politik står under ryskt inflytande. Folket i Preussen är i politiskt hänseende mycket försoffadt, så att det beböfver väldiga impulser för att väckas till deltagande för det allmännas angelägenheter. Sådana saknas dock icke hvarken uteller ini från. En stark yttre impuls är Sebastopols fall, och inomlands har man den i flera provinser och aldravärst i Schiesien timade missväxten och deraf föranledda arbetslösheten och nöden, gent emot hvilka regeringen står der i sin ömklighet fullkomligt handfallen. Ett annat gry är det under liknande förhållanden hos den franska. Båda äro i sjelfva verket enväldiga och göra alltså anspråk på att vara faderliga, men skillnaden dem emellan är den, att den preussiska ej såsom den franska äger de förtjenster, som ofta försonar mycket hos de soderliga styrelserna. ÖSTERRIKE. Det förljudes, att regeringen utsatt ett pris af 100 Dukater för gripandet på österrikiska området af hvarje värfvare för en elska sramlingslegionen. Detta höga pris utvisar huru mycket österrikiska regeringen fruktar den verkan som dessa värfvares frestande anbud utöfva på dess soldater. RYSSLAND. Tidniagarne och telegrasdepescherna hafva haft mycket olika uppgifter om målet för en af zaren företagen resa. Att han begifvit sig till Moskau, inhemtas af de senaste notiserna från S:t Petersburg. Från Moskan låta samlioa hanam 43 tll .