sten i morgon kunna emoise general Simpsons berättelse. Tyska tidningarne vilja veta, att Österrike amnar uppdjuda allt för att så nya fredsunderhandlingar inledda, oaktadt det inser, att sredsmåklare-rolen förlorats derigenom att vestmakternas fordringar stegrats, i det de numera ej ätnöja sig med de 4 punkterna, tillochmed efter deras egen tolkning och utläggning, utan äfven göra anspråk på ersättning för krigskostnaderna. En Wiener-korrespondent i ett ungerskt blad säger sig vara i tillfälle att meddela den intressanta notisen, att vestmakterna för egen del ej komma att göra några anspråk på att få sina krigskostnader ersatta, men deremot understödja de fordringar, som i detta hänseende framställas af Turkiet, hvilken makt på förhand förbundit sig att till sina allierade afstå det skadestånd det kan erhålla. DANMARK. I folkthingets möte den 22 September afslutades den första behandlingen af grundlagsfrågan. Ploug hade i ett föregåde möte (den 20 September) förklarat sig ej kunna rösta med regeringen, såvida ej riksdagen från H. M:t Konungen erhölle en försäkran, att det första sammanträdande riksrådet kommer att föreläggas ett förslag om vissa förändringar i konstitutionel anda af helstatsförfattnings-utkastet, samt serskilt om nedsättning af den höga valrättscensus, detta utkast stadgar. Ploug hade derjemte förklarat, att han vid frågans andra behandling skall framställa detta förslag i form af en motiverad dagordning. Premierministern uppsteg nu och uttalade sig i ett talangfullt föredrag mot detta Plougs förslag, samt anförde de skäl, som nödsakar regeringen att afslå hvarje begäran, att regeringen skulle förpligta sig företaga ändringar i författningen. Ministern erkände i sitt tal, att Plougs förslag var billigt och röjde benägenhet att gå ministerens önskningar till mötes; de förändringar , Ploug åsyftar, voro äfven önskliga, men icke destomindre måste ministeren bekämpa Plougs förslag; emedan nemligen riksrådet ej inlåtit sig i en detaljerad behandling af helstatsutkastet, måste ministeren sasthålla samma princip gentemot riksdagen och äfven här fordra ett rent ja eller nej i afseende på förslaget; i annat fall skulle regeringen låta påtrycka sig en stämpel af partiskhet i hertigdömenas ögon. För öfrigt förklarade sig premierministern vara öfvertygad, att riksrådet sjelft skall framkomma med förslag af samma syfte som Ploug, och regeringen med välvilja omfatta desamma. — Efter premierministern talade utrikesministern och sökte i ett längre tal bevisa, att helstatsförfattningens antagande skulle gifva dödsstöten åt det schleswigholsteinska och Gothapartiet. De båda ministeriella talen synas hafva emottagits med bi fall af alla partierna, och öfvergången till frågans andra och sista behandling antogs enhälligt.