Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 september 1855, sida 1

om aftonen blef löjtnant Patricks bagage lagdt på två mulåsnor och fördt till Callao. Hundrade engelska matroser, som på en gång störtade in på Limas gator, måste naturligtvis förorsaka någon uppståndelse. Vid ro pen: Jack, Tom, Bill, Dick, Sam, hvarmed matroserne kallade på hvarandra från den ena gatan till den andra, skyndade innevånarne till fönstren och ut i portarne, och snart var det bekant i de mest aflägsna qvarteren, att fregatten var anländ. Nyheten kom också för Rositas öron och uppskakade henne häftigt. ÅÄtskilliga gånger gick hon förbi don Patricios balkong; men hon hörde paterns starka, djupa stämma, och då försvann hon ögonblickligen. Plågad af en hemlig ovisshet och oro, kom och gick hon med hastiga steg; men hon lugnade sig hvarje gång med don Patricios bestämda löfte. — Han kommer, sade hon för sig sjelf; han skall ej resa, utan att först tala med mig.