Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 september 1855, sida 1

Om Fiskodling, (Forts. fr. n:o 216.) Ungefär vid samma tid, som rådman Lund här i Sverige gjorde sin märkvärdiga uppfinning, att på ett mera naturligt, lätt och enkelt sätt öka fisktillgången i insjöar och floder, uppfann J L. Jacobi i Tyskland en metod att ned konst befrukta fiskrommen, och att sedan den blifvit utkläckt, plantera fiskungarna i floder och dammar. Redan 1758 hade Jacobi derom skickat, till grefve Buffon i Paris, en skriftlig berättelse, som Lac6epede omtalar i första delen af sin Historie Naturelle des poissons. En annan berättelse om sin upptäckt hade Jacobi meddelat åt grefve v. Goldstein, som lät öfversätta den på latin och skicka den till en af den frejdade Fourcroys sörsader i Paris; derifrån utkom den i fransysk öfversättning i Duhamels Traitå des peches, 2:de partie p. 334 Paris 1773, under Goldsteins namn, utan att Jacobi blifvit nämnd. Detta misstag har dock sedermera i Frankrike blifvit rättadt, och äran af upptäckten tillerkänd Jacobi (i Haime Revue des deux mondes 1854, p. 1015; Coste Instructions pratiques sur la pisciculture Paris 1853, p. 1 c.). Till denna märkvärdiga upptäckt hade Jacobi kommit på följande sätt: han hade ofta märkt att då Forelloch Laxhonor skulle lägga sin rom, gingo de upp i floder och bäckar med rent rinnande vatten och grusbetäckt botten, och Jade den der bland småsten och grus; vidare hade han iakttagit att hannfiskarna kommo till samma ställe och utgjöto öfver de lagda romkornen sin mjålke, som innehöll de befruktande molekulerna, upplöstes och bildade i det klara vattnet en hvitaktig sky. Han såg således att rommen befruktades i sjelfva vattnet, på afstånd från föräldrafiskarna, derigenom att mjölken der blandades med romkornen. Han föll då på den lyckliga idgen, att om man tog en romfisk och en mjölkfisk med mogen SORTERAD FET ET AASACSA VP SDEIT