Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 september 1855, sida 2

— ö I . om qvarstannat i Sveaborg sedan bombardenanget påstå, att följande etablissemanger i veaborgs citadell blifvit uppbrända, nemligen: krutmagasiner, 2 bombmagasiner, 1 hampch blånmagasin, tvenne magasiner innehållane säd och mjöl för trupperna, ett tjärmagain, en stor byggnad, som innehöll medicinalepåten för trupperne, 17 privata hus, genealguvernörens hus jemte kanslibyggnaden; desstom hafva 18 skepp i basängerna skadats, amt granitkajerna lidit af bomberna; slutligen sasva de ombord på linieskeppet nedslående )omberna sårat 96 man, hvilka blifvit transsorterade till stadslazarettet; antalet af de omord på skeppet dödade är ännu obekant. Fiendens förlust i döde uppgår med visshet till 2000, ehuru man i staden är öfvertygad att den är vida större. Sjukhuset i Helsingfors är i denna stund öfversyldt af sårade, som anlända från citadellet, och då alla dit transporterade sårade icke kunna rymmas der, så har man nödgats herbergera dem hos invånarne i staden. Engelska amiralitetet har erhållit en till amiral Dundas adresserad rapport från chefen å ångaren Firefly rörande Engelsmännens söretag emot staden Wasa i Finland. Denna rapport förmäler, att engelsmännen från den 1 till den 11 Aug. förstört 8 handelsfartyg och några magasiner med trä, tjära och andra artiklar, belägna på en ö skiljd från staden genom en trång och djup kanal. Staden Wasa har skonats och engelske befälhafvaren hade tillochmed lemnat invånarne tid att från ön undanflytta sin dyrbaraste egendom och afbidat en förändring i vinden innan han lät antända magasinerna. Den skada som tillsogats fienden anslås i ett enskildt bref till -Times till 20.000 K. Stället försvarades af ryska trupper med artilleri; en temligen lislig eld vexlades emellan dem och angriparne. Ryssarnes förlust angifves till 25 döde och en hel del sårade, under det å engelsmännens sida icke en enda man blef ens svårare sårad. FRANKRIKE. Man läser i en pariser korrespondens uti LIndep. Belge: För närvarande är det tvenne saker, som allvarsamt sysselsätta Frankrike och England, nemligen grekiska och neapolitanska örhållandena. Greklands ställning hade redan för någon tid sedan ådragit sig vestmakternas uppmärksamhet, då general Kalergis assar hotade med en ministerkris. Kalergi hade måhända något lättsinnigt skrifvit ett bref, hvari det var fråga om drottningen. Detta bref var ingalunda bestämdt för offentligheten. Utan generalens åtgörande blef det infördt i flera tidningar. Man bar påstått att drottningen smädades i detta bref. Det återkallade tvertom för drottningen kränkande tillvitelser, i det dessa betecknades som smädelser. Det innehöll likväl andra saker, som det varit bättre att de aldrig blifvit skrifna, isynnerhet af en grekisk minister. Man har tagit detta bref till förevänning för att emot Kalergi vacka en håstig ovilja. Konungen har uttryckligen förklarat sitt beslut att ej mera hafva något med honom att skaffa. Nödvändigheten af hans reträtt, bestridd af flera bland hans kolleger. har framkallat en miniSterkris. Detta förhållande måste ådraga sig vestmakternas uppmärksamhet, hvilka kände generalens tjenster och kraftfullhet och som visste honom vara en motståndare af den ryska politiken. Ehuru Franska och Engelska regeringarne sökt att ställa allt till rätta igen, skola de likväl icke påyrka Kalergis bibehållande på dess post som krigsminister, om kungen bestämdt vill bli utaf med honom och generalen sjelf ej eller, under nuvarande förhållanden, har lust att stanna qvar i ministeren. De skola likväl beklaga aslagsnandet af denne minister, som så lisligt och skickligt deltog i deras politik. Men deras uppmärksamhet har direkte riktats på några allmänna frågor, som på ett förargligt, för vestmakternas politik vådligt, sätt ingripa i Greklands ställning. epet är 3 saker, som vestmakterna aldrig skola tåla i Grekland: Insurrektioner som, då de öfverskrida gränsen och agitera Turkiets kristna undersåter, skulle uträtta Rysslands ärenden. Stråtröfveriet, som gynnar insurrektionerna och förser det med elementer. Rysslands förherrskande inflytande i Grekland. Alla dessa saker, emot hvilka grekiska re: geringen ingalunda uppträder så som man har rätt att fordra af den, utgöra bryderier för vestmakterna, fientliga handlingar emot dem förvecklingar och faror, som de måste före komma. rr mm — — 60