Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 september 1855, sida 1

Rosita. Romantisk berättelse från Peru, of TReod. Pavie. Örversätiniog. (Forts. fr. N:o 213.) Som han talade, lade en liten brun, fin band ett obetydligt mynt på köpmannens disk och erhöll derlöre en bundt cigarretter, insvepta i maisblad. Munken lutade sig ned och igenkände under slejan den unga flickan; som han tilltalat på torget för ett par timmar: sedan, — Ännu ute på gatan, Rosita! sade han i sträng ton. Jag skall säga det åt din mor. Rossita ryckte på oxlarne och såg temligen likgiltig ut, liksom hon sagt för sig sjelf: Ah, min mor bryr sig ej stort: om, hvar jag är, — och dermed gick hon sin väg. Munken tände sin cigarr hos don Patricio, och de spatserade en stund tillsammans. Hade löjtnanten varit iklädd sin -sjöofficers-uniform, skulle val munken dragit i betänkande att in