Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 september 1855, sida 1

—— — — monumenter, i hvilka sinnes mången remna, stå likväl ännu upprått, trots den nyckfulla jordens skakningar, som mer än ett halst tjog gånger varit nära att ödelägga dem ända från grunden. Till främlingen, som ser dem fjerran ifrån höja sig mellan massor af orange och citronträd, tyckas de vija säga: -Stallels skönhet är väl värdt, att man trotsar någon sera för att komma hit. Iiima har sin plazza mayor, der man spatserar; den är, likasom i alla stora städer uti spanska Amerika, det ställe, dit temperaturens standiga mildhet och friskhet utlockar folk under den öppna himmelen. Der står kathedralen, Som länge var den praktigaste i nya verlden; regeringspalatset, som är en oregelbunden bysgnad, men ingalunda af chinesisk structur, säSom geographerna försäkra, hvilka aldrig sett cen. Här finnes också erkebiskopens stora hotel. Två långa sträckor af hvälfda gångar upptaga det öfriga af platsen. Den ena kallas portal de Escribanos, och der sitta advokaterna och de offentliga skrifvarne i svarta utnötta drägter vid små pulpeter, färdiga att ramla. Deremot svarar på andra sidan portal de Botoneros, så kallad, emedan snörmakarne och gulddragarne der hafva sina hjul och härslor. Bakom denna sträcka af menniskor, som