Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 augusti 1855, sida 2

w —— — — —7————— som tillförene nafver lefvat Gudfruktelizen, och med något tecken låter se, att han åstundar Herrans Nattvard; then skal! ock theraf blifva delaktig. Sammanhälles nu härmed Kyrkulagens allvarliga föreskrift i 17:de Capitlet 2 8, der det bjudes: Peesterna skola ock sjelfve vara villige och redebogne, att besöka the sjuke när the få socknebud, och måge therifrån ingalunda undandiaga sig, med mindre the äro i sotesäng, eller bevisa en fullkomlig osörlighet; så och enär svaranden ej ens föreburit, än mindre styrkt sig för tillfället hafva varit i sotesäng, eller bevisat någon ogörlighet, att den sjuka åtminstone besoka, och ej heller i sin förklaring inför Domcapillet ens gjort någon antydning derom, att han af samvetsskäl varit förbindrad, att nattvarden åt henne meddela, hvilket, i händelse hon icke tillförene lefvat Gudfrukteligen; vid detta till:älle så mycket mindre bordt eller kunnat synas olämpligt, som svaranden af behörig Domstol var anbefalld, att sig öfver saken förklara, hal-t svaranden dessutom i denna förklaring icke dragit i betänkande att med åberopande af Kytkolagens 8 Capitel 3 angifva just en dylik omständighet såsom skäl, hvarföre han icke åt den i 6.te punkten omnämnde torparen Jacob Jonsson nattvarden meddelat, afvensom svaranden, i hvad han yttrat rorande tillämpligheten på förevarande fall af Kyrkolagens föreskrift om dumbar, fastmer i sjelfva verket tllrackligen ontydt att han mot den sjukas christliga lesuad icke holt något att anmärka — kan jag, med allt erkännande af den nitälskan för cbristlig orduings upprätthållande, hvarför svaranden bitulls gjort sig känd, på dessa grunder icke undgå, att i denna punkt döma honom, kyrkoherden J. H. Holmqvist, till tjen -tesel försunnen och soljaktlisen, sasom den der af väsdslöshet och försummel-e uteblifvit vid socknebud, soker till det straff, bsarmed Kyrkolagens 17 Capitel 2 8 slik förseelse första gången belägger, nemligen att till kyrkan plikta halften af sut för äret hafda underhåll, hvi!ket bör beräknas i enlighet med det belopp, som taxeringen för år 1854 utvisar; hvarsötu an svaranden har att ersätta kärandens rättegångskostnader med skäligen jemkade nitton riksdaler 30 sk., äfvensom godtgöra de trenne vittnen, som i målet haft något att mot honom andraga, nemligen s. m adjuncten S. J Bergendahl med fem rdr, Johan Jubansson med tå rdr, londthandanden Backelin med tå rdr 32 sk., somt dessutom att till lika andel med käranden bekosta den godtgörelse af två rdr 32 sk., som kronorättarne Olof Carlsson och Christian Nils-on hvar för sig fordrat; ägande de öfrige vittnena, som godtgörelse påstått, denna af käranden utbekomma. nemligen Åc. — Doctor Beckman: Då jag redan förut utlåtit mig, att jag fann Holmqvists förklaring i målet vara nöjaktig och derföre ansåg öfverslödizt att höra de åberopad vittnena, alldenstund svarandens sannfördighet för pluraliteten af Con-istorii ledamöter var nogsamt känd, och jag nu finner denna af mig såsom nöjaktig erkända förklaring vara inför Domstol bekräftad, kan jag 4j annat än godkänna svarandens påstående att ifrån allt ansvar i målet frikännas, och instämmer för öfrigt i det af lector Fagabeora afgifna utlåtande, Prosten Lamberg: Hvad Holmqyi-ts beteende å predikstolen och vid nattvardsbordet vidkommer, förenar jag mig med lector Ljungber2; och hvad svarandens förhållande vid husfochoret å Fjellbacka angår likaledes med lector Ljungberg, med det tillä2g att, då tillverkning och försäljning af bränvin år en af lagen medsifven handterins. det ingalunda kan tillräknas tillverkarne och försäljarne såsom synd, på det ovillkorliga sått, som svaranden påstått, om Consumenterne missbruka den tillverkade och försålda varan; beI träffande åter angifvelserne för försummade sjukbesök, anser jag de i I, 4. 5, 6 och 9:de punkterne anförde böra förfalla, men Holmqvist deremot saker till ansvar för 2:dra och 3 dje punkterne, alldenstund utsatt förhör med nattvardsbarn icke är laga skäl för försummelse af sjukbesök, hvilken förrättning icke för någon annan presterlig förrättning än allmän Gudstjenst får Åsidosättas; med afseende på 7:de och 8 de punkterne förenar jag mig med lector Ljungberg, ty jag anser Holmqvist skyldig att i sjukbesök infinna sig hos fattighjon, äfven om han icke varder med skjuts hämtad, till följe hvaraf jag finner honom sörtjent att för sådant sitt beteende af Consistorium erhålla föreställning och varning; med hänseende till det ansvar för öfrigt som honom bör ådömas, förenar jag mig med lectorerne Ljungberg och Trana, och med den sist nämnde i afseende på ersättning till vederparten för rätegångskostnad, samt till vittnena för deras installelse. Domprosten doctor TROmander: Käranden har ej gittat bevisning derom åstadkomma, antingen att svaranden vid tillfälle, då han ifrån predikstolen tillsagt åhörare att hålla sig stilla eller ifrån nattvardsbordet om ordningshällande i kyrkan försogat, skulle hafva i oträngdt mål eller på ett förargelseväckande sätt dessa obehagliga afbrott i Gudstjensten sig tillåtit, eller ock att de ordalag hvaraf svaranden vid ett husförhör i Fjellbacka till bestraffning sig betjenat, skulle hafva varit emot ren lära stridande eller eljest af anstötlig beskaffephet Hvad de särskilda tillfatlen vidkommer, der enligt kärandens angifvelse svaranden skall hafva Kyrkolagens stadgande rörande socknebud öfverträdt, förenar jag mig med lector Fagerberg, endast med det tillagg först och främst i hänseende till den vid 7:de angifvelsen omtvistade frågan om skyldigheten till socknebudshästs anskaffande, att enär författningarne ej i denna del något stadgande innehålla, socknebudets verkställande i detta föll måst på görligheten ef ter onstandigneterna och själasörjarens samvete ankomma, äfvensom dernäst hvad socknebudet hos den mållösa enkan Brita Jonsdotter i Backa angår, det är ett samvetsmål scm icke kunnat genom undersökning vid Domstolen närmare utredas; börandes. särskildt hvad dessa sistGämanda tvenne samvetsmål beträffar, svaranden till fredande siån obehörig misstanka få åtnjuta sin hittills utmärkt exemplariska embetsförvaltaing till godo. Vit sådant förhållande finner jag de gjorda an gifvelserna icke kunna till någon ansvarspåföjad för svaranden föranleda, och känner alltså käranden skyldig att til svaranden utbetala i ersättning för tidsspillan, kostnad och besvär skåligen jemkade trettiotre riksdaler 16 sk. banco, utan att j.g i annan mon lemnar bifall till svarandens påstående om ytterligare upprattel-e. Hvad vittnenas och rättsbetjeningons ersänning vidkommer förenar jag mig med lectorerne Blumstrand och Fagerberg. Hög?ördisste hr doctorn och Biskopen: Jag föreDar mig med domprosten, doctor Thuomander. Efter så unda utfallen votering blef således Consistorii beslut i öfverensstämmelse med den me ning, som är uttryckt i lectorerne Blomstranas och Fagerbergedoctor Beckmans. domprosten Thoman—