Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 augusti 1855, sida 2

Article Image
under skydd af två kanonbåtar utom skotthäll från fästet, och med de öfriga fartygen gick jag vesterut från Kotka, i afsigt att förstöra bron och derigenom afskära besättningen återtåget och hindra, att den erhölle förstärkningar från fasta landet. Säsnart alla fartygen lagt sig så för ankar, att de kunde bestryka den från fästet Hogforsholm ledande stora militärvägen och tillika den kanal, som skiljer ön från fasta landet, landsatte jag alla marinsoldaterna under besal af kapten Lowder samt löjtnanterne Dowell, Mudge och Holmes. De togolutan motstånd ön i besittning, ty garniSonen (utan tvifvel underrättad genom kustselegrasen om vår ankomst; hade nyss förut astågat, qvarlemnande massor al krigstörnödenheter, som sedermera uppbrandes. Jag bifogar I har en förteckning på den kronoegendom, som förstördes af kapten Lowder, hvaribland kaserner, magasiner, artilleriförråder, baracker, I stallar, vakhus och andra kronobyggnader, samt en ganska stor qvantitet trävaror, bestämde till brobyggnad och andra militäriska ändamål. Följ. morgon lättade jag ankar, men qvarlemnade kapten Fanshave med ,Cossack, för att bevaka denna ytterst vigtiga punkt, som tager den största uppmärksamhet i anspråk, emedan fienden flera gånger utsändt rekognosceringstrupper och visat sin assigt att åter sätta sig i I besittning af ön. — P. S. Genom vindens omkastneng till ostlig har beklagligtvis elden utbredt sig från några kronobyggningar till den närbelägna byn, och jag fruktar, att densamma lidit mycket. Det glader mig att kunna tillfoga, att de slackningsanstalter, som genast anordnades, räddade öns vackra kyrka, så att den ej lidit någon skada. Velverton. Den 25 Juli lade sig tre större engelska krigsskepp utanför Raumos hamn och öppnade en hastig eld mot de på stranden belägna magasinerna och i hamnen befintliga sartygen; såväl magasinerna som fartygen blefvo i grund förstörde; de förra innehöllo förråder till ett värde af 50,000 silfverrubler. Af de vryska fartyg, som voro försänkta i inloppet till hamnen afsågades de öfver vattenytan uppstickande masterna. Staden besköts icke; några raketer, som slogo ned på gatorna, anställde ingen skada. Såsom man torde erinra sig, rå kade Engelsmännen vid sitt föregående besök i Raumo ut för ett bakhåll och måste den gången afstå från sitt försök att taga eller förstöra fartygen i stadens hamn. De sednaste korrespondenser Times meddelat från Östersjöllottan äro daterade d. 31 Juli. Den under amiral Baynes befäl utanför Kronstadt stationerade eskadern bestod af 12 linieskepp, 1 ångfregatt, 1 ångkorvett och 7 kanonbåtar. Ryska besättningen i Kronstadt hade dagligen skjutosning med mörsare och sSysselsattes dessutom med att ännu ytterligare besasta de nordliga inloppen. Den vid Nargön stationerade hufvudeskadern (60 örlogsman, bland hvilka 7 engelska och 2 franska linie skepp, 9 engelska och 3 franska ångfregatter och korvetter, 15 engelska och 1 fransk kanonbåt, samt 16 engelska och 5 franska mörsarefartyg) skulle lätta ankar och afgå till Sveaborg; det hettes vara amiralernas afsigt att landsätta mörsarne och det grofva artilleriet på en liten ö, hvars belägenhet är sådan, att man derisrån kan beskjuta Helsingfors och de batterier, som försvara denna stad. DANMARK. Riksdagen öppnades d. 11 Augusti. Premierministern upplaste vid detta tillfalle för båda thingens medlemmar, som samlats på folkthingssalen, ett kongligt reskript, enligt hvilket ändamålet med riksdagens sammankallande är att för tredje gången granska det hvilande förslaget till förändringar igrundlagen, samt fatta beslut, att dessa förändringar trada i verkställighet samtidigt med helstatsförfattningen. Dessutom vänta enskilta lagförslag af stor vigt på riksdagens handläggning. — I folkthinget har justitierådet Rotvitt och i landsthinget Bruun valts till förmän. Från Wien skrifves under d. 7 Augusti till en tysk tidning angående frågan om Öresundstullen: Man kan ej mer betvisla, att Nordamerikanska sristaternas regering verkeligen skola göra allvar af sin vägran att betala sundtullen. Unionens president har för några dagar sedan genom härvarande amerikanske charge dassairn meddelat grefve Buol en till alla unionens ombud i Europa ställd cirkulardepesch, som utförligt ashandlar frågan om Öresundstullen, och hvari det heter, att presidenten fast beslutat att för alltid befria sitt lands sjöfart från denna mot folkrätten stridande tull och tillika ämnar uppmana alla sjöfarande nationer att följa unionens exempel och frigöra sig från denna förbatliga och för handeln hinderliga afgilt.

15 augusti 1855, sida 2

Thumbnail