Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 augusti 1855, sida 1

Utrikes Nyheter. Såsom läsaren känner, hafva de spanska Carlisterna på sednare tider gjort nya försök att med vapen i hand störta den nuvarande regeringen i Spanien och sörjaga Isabella från sin thron. Dessa försök hafva hitintills alla aslupit olyckligt, men nya planer smidas och nya ansträngningar göras att underhålla det inhemska kriget; det är hufvudsakligen från det närmast spanska gränsen belägna franska området Carlistcheferna ledt upproret; der hade de sina vapenförråder samlade och derifrån inbröto deras beväpnade band i Baskiska provinserna och Catalonien. Franska regeringen har emellertid vidtagit stränga åtgärder, för att hindra detta ofog; gränsen mot Spanien bevakas sedan en tid af gendarmeripatruller, och de Carlister, man lyckas öfverkomma, hafva blifvit arresterade. Bland dessa befinner sig en af don Carlos trognaste generaler, hos hvilken man funnit åtskilliga dokumenter, som tyckas bevisa, hvad man emellertid redan förut anat, att Europas envåldsregenter, Czaren, konungen af Neapel, hertigen af Modena o. s. v. hafva ett finger med i spelet. Franska tidningen Constitutionnel har offentliggjort ett al dessa dokumenter, och vi meddela detsamma nedanför, sedan vi förutskickat några historiska anmärkningar om de personer, hvilkas namn förekomma derstädes. Den i historiens årsböcker olyckligt ryktbare Ferdinand VII af Spanien — densamme som genom spanska folkets hjeltemodiga kamp mot Napoleon I återfick sin thron och sedan med bödelsyxan utrotade de män, som kämpat för honom — var tre gånger förmåld, utan att dessa äktenskap välsignades med lifsfrukt. För Ferdinands broder, don Carlos, öppnades härigenom utsigt till thronen, och enär han betraktades såsom envåldsmaktens och prestväldets afgjorde förkämpe, samlade sig kring honom alla anhängare af den oinskränkta konungomakten, alla jesuiter och prester, som under hans spira hoppades se katolicismen och inquisitionens sordna glans återställd. När emellertid Ferdinand för fjerde gången förmälde sig, och hans sista gemål, den ännu lefvande Maria Christina, väntade sin nedkomst, upphäfde han den så kallade saliska lagen, enligt hvilken qvinnolinien var utesluten från thronföljden, och några månader derefter föddes Isabella, den nu regerande drottningen af Spanien. Don Carlos och hans partis, de efter honom uppkallade Carlisternas förhoppningar blefvo härigenom grymt svikna. Då Ferdinand i September 1832 låg illa sjuk, förmådde honom visserligen jesuiterna genom hotelser med evig fördömelse att återställa saliska lagen, men när Ferdinand tillfrisknat, förklarade han återställelsedekretet o