Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 augusti 1855, sida 2

rakteristik, isynnerhet då man betänker, att den i likhet med hvarje epigram, måste vara ossattad i största möjliga korthet. Till tidningen Daily News skrisves från Hamburg: Vi hafva nyligen erhållit ett bevis på . Amerikanarnes kraft och sasthet; likasom de amna motsätta sig Öresundstullen, emedan denna ej är stödd på billiga och lagligt grundade rättigheter, vägra de äfven erkänna Hannovers rättighet att uppbära Stadetullen och förklara sig skola passera uppför Elben till Hamburg, utan alt förevisa de hannoveranska tjenstemännen i Brunshausen sina skeppsdokumenter. Ett sådant exempel har för kort tid sedan gilvits af kapten Merryman, förande amerikanska barkskeppet Undine; han vägrade helt enkelt att utlemna sina papper, då han passerade det hannoveranska vaktskeppet vid Stade, och ehuru han utsatte sig för faran att blifva beskjuten, förde han sitt fartyg lyckligt till Stade och lossade laddningen, utan att hafva betalt den ominsöa Stadetullen. Bassermann, f. d. medlem af parlamentet i Frankfurt och uppfinnare af frasen det röda spöket har i Mannheim d. 29 Juli asdagatagit sig sjelf medelst ett pistolskott. ENGLAND. Den komit, som blifvit nedsatt, för att undersöka frågan om försäljning af starka drycker om Söndagarne, har föreslagit, att värdshusen må vara öppna mellan kl. I —3 samt 5 — II e. m. Sir Charles Napier har intygat, att lord Dundonalds plan till sastningars och hamnars förstöring är utsörbar. Detta har sramkallat en agitation till förmån för planen, och i Edinburg skulle ett meeting hällas i sådant syste. Napier var inbjuden att bevista mötet, men hade svarat föranstaltarne af detsamma, att regeringens obeslutsamhet under innevarande år gjort saken omöjlig; i finska viken skulle snart en osäker väderlek inställa sig, och Dundonalds operationer vore alltför vigtiga, för att deras framgång genom öfverilning borde sättas på spel. Reformföreningen har beslutat inlemna till drottningen en adress med begäran, att Parlamentet, såsom icke egande landets förtrovnde, måtte upplösas. FRANKRIKE. Kejsaren och kejsarinnan återkommo till Paris d. 30 Juli. Kejsarinnans vistelse i Biarritz lär hafva mycket förbättrat hennes helsotillstånd. Monitören meddelar finansministerns rapport I angående utgången af statslånet. Slutet af rapporten har följande lydelse: Det nu slutade sinanciella företaget, kanske det mest förvånande, som någonsin och i något land egt rum, är förträffligt egnadt att upplysa dem, som ännu kunnat tvifla på Frankrikes styrka, omfånget al dess rikedom och kredit och den popularitet, dess storsinnade upptradande åtnjuter i Europa. Denna oerhörda tillströmning af kapitaler från alla länder skall sakerligen i verldens ögon vara det mest lysande och ovederlagsliga bevis på det förtroende, kejsardömets politik ingifver Frankrike I och utlandet. Underhandlingar pågå mellan England och Frankrike rörande ett förslag af den sednare makten, enligt hvilket vissa franska besittningar på kusterna Koromandel och Malabar skul I le afstås till England emot ersättning af de I engelska distrikterna omkring Pondichery och I Mahå. SPANIEN. Provinsguvernörerna hafva börjat lägga beslag på kyrkogodsen, och sörsäljningen af desamma skall inom kort ega rum. OSTINDIEN. Engelsmännen hafva under major Charmberlain företagit ett ströståg mot vergsolken, som bo vid gränsen af Pendschab: de underkastade sig genast vid truppernas anryckande. — Enligt sista folkräkningen uppgår befolkningen i Pendschab till 13 millioner. I Singapore hafva tvenne folkmöten hållits, det ena för att protestera mot engelska regeringens beslut att i grannskapet af staden anlägga en koloni af europeiska förbrytare, det andra för att petilionera om skydd mot Malayernas ösverhandtagande sjörolveri. AMERIKA. I Cincinnati hafva flera engelska värfvare blifvit häktade. Olverste Kinney, som i likhet med öfverste Walker, företagit en fribytare-expedition mot Nicaragua i Centralamerika, har vid San Domingo lidit skeppsbrott, men blef jemte sitt manskap räddad. Underrättelserna från Mexico skildra Santa Annas ställning såsom allt vådligare. Såväl i