Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juli 1855, sida 1

Litteratur. Svenskt ConversationsLexicon. (Forts. fr. N:o 167.) — D. 145. ,Uddsson, Sigge . . . den gamla adlig Winsetorpa eller Gyllenstjerneätten ... En hvar m ju häraf tro, att den gamla Winsetorpa-slägten, ti hvilken Sigge Uddson hörde, var samma slägt, soi den välbekanta Gyllenstjerneätten., ehuru dem emella är ingen annan fördindelse, än att winsetorp gick 1 den förra till den sednare slägten då en Gyllenstjerr blifvit en svärson hos en af den gamla Winsetorp: slägten. Det kan visst vara ytterst likgiltigt, om de konverserande allmänheten vet dylikt eller ej; me sannolikt ger den ej gerna en dryg betalning för d likgiltigaste uppgifter, nedskrifsaa på måfå, hvilka å minstone onyttigt upptaga rummet. Misstag kunn visst med svårighet undvikas i dylik litteratur; me de fleste här anmärkte misstagen kunde verkligen Re hafva undvikit, utan att behöfva gå till Bibliothekern och archiverne, blott genom att läsai allmänt spric da böcker. Här t. ex. var Tunelds Geographi IV ( b. 188 tillräcklig att rådfråga. — p. 166. P. Ungius kallas kyrkoh. i Hultsjö oc Wester härad i Småland, hvilka församlingar ... Troligen har insändaren skrifvit i Hultsjö, Skeppet stad och Hjertlanda uti Vestra härad, hvilka försan lingar ... Med en minuts esterseende i en ecclesit stik-matrikel kunde ju inhemtats, att ej en församlin finnes, som heter Vester härad, annecterad Hultsjö Småland. s — p. 270. ,Vesterstad med Öfraby. Här ha dock en Ecclesiastik matrikel! rådfrågats och — bedragi men om ock Westerlings matrikel har insatt Öfrab uti Ingelstads Contract i Christianstads län såsom an nex till Westerstad i Färs härad och Malmöbus län, i s för Östraby, som ligger i samma län och härad soi Westerstad, så kunde ju Forsells sockenstatistil Tunelds geographi, Lästboms eccles. matrikel c. . hulpit ur villan. På bokstafven Ö intages emellerti både Ösroby och Östraby utan all rättelse af hvad bol st. W. innehållit. — p. 298 förekommer , Wieslanda med Blädinge en socken ... Vid Sköflemoen visas ännu en pest kyrkogård . . . Vid Spänhult ... Ruckestenar ... Värends arfslag om qvinnans lika rätt med manne har hår af ålder varit gällande, men hemmansklyfnin gen likväl ej dersöre gått lägre ned än till fjerdedelai Nästan alla syskon bland allmogens barn, som hun nit mogen ålder, hafva varit bosatta på fjerdedels hem man ... Hemmanens antal uppgår till 333. E hvar, som vill upplysas af vårt Konversations-Lexicor kan ej häraf lära annat, än att Wieslanda, med Blä dinge utgörande en socken (begge socknarne utgör dock ett pastorat), ej bar mindre hemman än sjer dingar och att nåstan alla barn af allmogen, som hun nit mogen ålder, blifvit bosatta på sjerdingsdemmar Allmogen i Skoslemoen eller Spånhult kan ej vara fråga. Det måste vara allmogen i socknen eller pa storatet; och detta måste således vara ett underland der sekler igenom alla allmogebarn kunnat få ärfva sjer dingar, huru många ollmogebarn i orten än ,upphun nit mogen ålder. — Källan är sannolikt Ny Små! Beskrifning 2 d. p. 772 och 773, der man läser: 8) . b) Åc i Spånhult ... Bland de många possessionat serierne med förnäma namn, må här ett bondnemman egare i 1) sekel anföras, som ett bevis får lång tid att ej ,)hemmansklyfoing ända till pauperism blir fö lj af Wärends arsslag-. Spånhult I helt hemman .. 1:o Ingemar ... 6:0 Johannes, Dylika sacta veder lägga ... Hår ha stora barnkullar ej brustit oci AABKHnnnnnnnnngggggg NL TR NN NO RARE