Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 juli 1855, sida 2

Hnrikes NYHCECJ. Götheborg. D. K. H. Kronprinsen och Kronprinsessan, emte deras lilla dotter, anlände i dag kl. II . m. till vår hamn, på ångfartyget Götheborg. En ganska stor menniskomassa var samlad på bron för att betrakta de höga resandes landstigning. Ester en i residenset intagen djen ner kl. halt 1, gingo D. K. Högheter på e. m. ombord å norska ångfartyget Lindesnas, för att på detsamma afgå till Norge. Vid den i förrgår hållna auktion å rättigheter för minutbandel med och utskänkning af bränvin samt andra brända eller distillerade spritdrycker under ett års tid inom Carl Johans församling, inropades 7 minuthandelsrättigheter a 800 kannor hvardera, I å 891, 1 a 885, I å 860, I a 850, 1 å 825, I å 801, 1 a 810 och I å 806 eller 12,328 k:r, hvarå asgisten är 12 sk. för kannan, hvilket för nämnde kanntal utsör 3082 rdr rgs. Utskänkningsrättigh., 18 till antalet, uppgingo till 1200 k:r hvardera, således 21,600 k:r, som å 18 sk. för kannan, gör 8100 rdr eller för samtliga rättigh. ett belopp af 11,182 rdr rgs. — Christianiaposten har en korrespondens-artikel från Tvedestrand, hvari det bittert klagas öfver det uppförande en hop arbetare härifrån Götheborg. hvilka varit anstallda vid der pågående vägarbete, visat. Så, heter det, hade de genast efter ankomsten velat pocka sig till högre aflöning än som blifvit öfverenskommen, en person hade blifvit öfversallen och med knif sårad af ett par utaf desse arbetare o. 8. v., hvilket allt haft till följd att man måst afskeda ett större antal af dem, såsom det uppgisves öfver 70. — Desse arbetare äro troligen desamme, om hvilka red. af Hand. Tidningen genast vid deras afresa härifrån anmärkte, att svenska arbetare i allmänhet ej borde efter dem bedömmas. Vi hafva också hast det nöjet att från andra orter i Norge erfara hur allmänt belåten man varit med det svenska arbetsoch tjenstefelk, som der blifvit engageradt. Bland de många uppfinningar, som i nyaste tider blifvit gjorda, syftande till stora förändringar i våra industriella förhållanden, har den i Amerika uppfunna och alltmer förbätt rade symachinen väckt synnerlig uppmärsamhet. Redan don enkla omständigheten, att denna machin, under en enda persons ledning, utför ett arbete, som eljest kräft många hän der, gifver denna uppfinning en stor vigt, då den, likasom alla andra machiner, medverkar att, så att säga, frigöra menniskohanden ifrån en stor del af det materiella arbete, som förut måst af handtverket utföras. Men härtill kommer, att denna machin inträder på ett särdeles ömtåligt område, nemligen på ett sådant, der tusentals menniskor, män och qvinnor, söka sin knappa utkomst. Hvad skall nu, frågar man, bli utaf alla dessa otaliga sömmerskor och sömmare, som icke hafva tillgång till arbete förut, när machiner komma i gång, som utföra arbete för tio? — Detta är samma fråga, som blifvit gjord vid alla nya machiners uppkomst, och som erfarenheten bekräftat på ett helt annat sätt än de frågandes farhågor föreställa sig. Det är ett ofta anfördt faktum, att boktryckerikonsten numera sysselsätter mångdubbelt flera och mycket battre aslönade arbetare än de skrifvare, som förut hade sin torftiga utkomst af böckers kopiering. Det är likaledes kändt, att då Jacquard först upptäckte I de nya väfstolar, som efter honom hafva sitt namn, öfverfölls den fabrik, der de voro uppställda, af väfveriarbetare, som i den nya uppfinningen sågo sin ruin; väfstolarne förstördes och Jacquard var nära att få med lifvet pligta för sitt snilles verk. Det är bekant, att dessa väfstolar nu sysselsätta flerfaldigt mera folk än de gamla väfstolarne. Mången undrar på huru detta är möjligt, ty det är ju gifvet, menar man, att då en machin uppsättes, som arbetar för tio, så måste ju nio af de förut sysselsatta arbetarne bli arbetslösa. — Men man glömmer härvid den omständigheten, att tillverkningarne förökas i en oberäknelig grad, ju billigare de blisfva. — Nu är t. ex. en bibel så billig, att den kan köpas af äfven ganska fattigt folk; förr uppvägdes den med guld eller ett hemmantal at jord. Följ den häraf är att man nu kanske har 100,000 biblar, der man förr blott hade en enda. — Nu kostar en sidenduk icke mer än att nästan hvarje qvinna af arbetsklassen kan skaffa sig en sådan. Fordom var det en lyxartikel, som endast den mycket förmögne kunde skalla sig. Der man förr hade en sidenduk, torde man nu hafva 10,000. Alltså: ju mera machinen öfvertager af det rent materiella arbetet, ju billigare blir den tillverkade varan och ju större assattningen, samt på grund deraf äfven den ee — Fm mm mm m mm mm m—